Jag är ingen semmelmänniska men älskar kombinationen av söta bullkryddor, mjölk och mandel. Lösningen är förstås att laga bubbert. Både ordet och puddingen ligger fint i munnen.

Och om ett visst par läser detta och tänker laga puddingen: den kommer ofelbart att skära sig. Om man inte först gör rätt för sig har man noll bubbertkarma!

Cajsa Wargs bubbert

Receptmakare: Lisa Förare Winbladh

Portioner: 8

Tid: 1 timme och 45 minuter

Receptet tog jag fram för ungefär 15 år sedan när jag och Lena Wänkkö arrangerade 1700-talsmiddagar. Det är löst baserat på ett recept från Cajsa Warg, om jag minns rätt. Till puddingen serverade vi en körsbärskompott med kanel ochmuskotblomma. Men det går utmärkt att servera andra bär och frukter till.

Om du skållar och skalar mandeln får du en mer subtil, vackert blek pudding. Hoppar du över det får du en mer smakrik rätt. Jag gillar båda varianterna. Skållad mandel i foliepåsar finns numera att köpa färdig av kanonkvalitet.

Prova gärna att riva eller mala hel kanel, du kommer att bli glatt överraskad över smaken. men räkna med att minska dosen något.

• 2 ½ dl sötmandel
• 5 dl mjölk, gärna gammeldags ekologisk
• 1 ½ dl vispgrädde
• 4 äggulor
• 1 ägg
• 1 dl socker
• 1 ½ msk rosenvatten
• ½ – 1 tsk malen kanel
• Till servering:
• Bär rörda med socker eller en god kompott

1. Mal mandeln, gärna i matberedare. Vispa ihop mjölk och vispgrädde och blanda ner mandeln. Vispa ner äggulor, ägg socker, rosenvatten och kanel.
2. Häll i en smord ugnssäker hög form (t ex en stor suffléform) och grädda i 125°C tills den stelnat helt, i 90 minuter. Låt svalna. Servera rumstempererad.

Jag kan inte leva på kålrot hela vintern. Igår sprang jag på ett litet tråg med sanslöst fin, späd zucchini (coop, Hornstull) som dessutom var ekologiska. Jag klippte till; och belönades med den godast zucchini jag ätit i Sverige.

Så här kan man göra när man hittar fin bebiszucchini: Skiva zucchinin tjockt (typ 2 cm). Hetta upp olivolja i en panna. Stek zucchinin mjuk och brunfläckig. Lite stuns ska vara kvar, men inte mycket. Pressa ner lite vitlök och zesta ner lite citronskal sista minuten. Smula ner lite feta (gärna ekfatslagrad)  i pannan. Presa över citron och mal över lite peppar. Klart!

Servera till en god korv och linssallad. Eller toppa fullkornspasta med fräset och lägg på några oliver samt tärnade tomater om de är i säsong.

Tur att det finns översättningsprogram som gör livet lättare.

Att skriva recept är inte lätt heller. Sitter just nu och redigerar recept där det pratas om den ”finkackade löken”.

Inte för att jag är perfekt. Långt där i från. Mitt problem är att jag dessutom slarvar med spellchecken. Därför har jag i Gourmet lyckats lansera uttrycket ”keltisk fredag”. Det skulle ju varit hektisk.

Och NÄSTAN orsakat skandal när min spellcheck inte kunde ordet pastis och föreslog ett helt annat ord. Lyckligtvis tyckte korrläsaren att följande mening var för magstark, till och med för att komma från mig: ”Låt grytan sköta sig själv i ugnen medan du sitter i solen och smuttar på en penis.”

Vår nya stapelföda är Muttis körsbärsstomater på burk. Jag är överhuvudtaget vansinnigt förtjust i tomater, men det märkliga med de här burktomaterna att de passar fantastiskt både till snabba och söliga rätter. De har inte den där plåtiga smaken som kan fördärva kortkok och de tappar inte tomatigheten i långkok. Alltså är det burkade tomater titt som oftast nu när tomatlängtan är svår.

I lördags när vi var sjuka lagade jag en mycket snabb fiskgryta på flundra från Årstiderna. Igår lagade jag en långkokt fläsklägg med liknande kryddning. Den får du recept på i morgon. Samma kryddning (nästan), samma tomater men helt olika rätter.

Snabb fiskgrytsoppa med anis, spiskummin, lime och koriander

Den här grytan är snabb vardagsmat med guldkant. Späd den med god fiskbuljong och du har en god soppa. Använd riktigt mycket habanero, den fina fruktigheten förstärks av limeskalet.

Receptmakare: Lisa Förare Winbladh

Portioner: 4

Tid: 25 minuter

• 600 g vit fisk, t ex lubb eller flundra
• 1 tsk salt
• 1 liten rödlök
• 1/2 tsk stötta spiskummin
• 2/3 tsk stött anis
• 2 msk god olivolja
• 1 burk körsbärstomater, helst Muttis
• 2 klyftor vitlök
• 2-6 dl mycket svag kycklingbuljong eller fiskbuljong
• 1 msk pressad lime
• ev några droppar tequila
• Habanerotabasco eller annan habanerosås efter behag
• knappt 1 msk zestat limeskal (det gröna på skalet, finstrimlat)
• 3/4 dl grovhackad koriander

1. Skär fisken i stora munsbitar och blanda med salt.  Låt stå framme medan du pysslar med resten.
2. Skala och klyfta löken tunt. Fräs löken i olja tillsammans med spiskummin och anis. Löken ska mjukna något och få en aning färg. Slå på tomaterna och låt puttra ca 5 minuter (gärna 15). Pressa ner vitlöken. Slå på buljongen och låt puttra ytterligare 5 minuter.
3. Vänd ner fisken i tre omgångar. Hetta upp, rör om och låt fisken bli färdig under lock, ett par minuter.
4. Smaka av med pressad lime, habanero och tequila. Kanske en nypa socker? Strö över limeskal och koriander.

När raringen är sjuk vill han ha stark och smakrik mat. Och det raringen vill ha, får raringen. Till rätten passar det utmärkt med ett lite fruktigt fint vin med hög syra. Typ en Pouilly-Fuissé. Hur vi vet det så säkert en måndagkväll? Bry inte ditt söta lilla huvud med det!

Receptmakare: Lisa Förare Winbladh

Portioner: 4

Tid: 20 minuter

Den här rätten lagar vi ofta i olika varianter. Grönsakerna varieras efter säsong. På vintern blir det strimlad vitkål och frysta ärtor. Om sensommaren (då bilden togs) blir det zucchinitärningar och körsbärstomater. Eller kanske gröna bönor …

Var beredd på att det krävs lite tålamod. Färsen ska verkligen stekas läderseg och intensiv i smaken för att rätten ska fungera.

Jag använder gärna klimatsmart viltfärs till rätten. Den välhängda smaken passar oerhört bra med de asiatiska tonerna. Men glad gris med knorr platsar också. Om du vill kan du servera nudlar eller fullkornspasta till. Men det är också väldigt gott på en salladsbädd eller helt utan nudlar och med ännu mer grönsaker i.

• 500 g vildsvinsfärs elelr skinkfärs
• 2 msk rapsolja
• 2 msk ljus soja, t ex japansk
• 2 msk fisksås, gärna Tiparos
• 2 msk sambal badjak eller annan chilipasta
• finahckad röd chli efter behag
• 2 msk grovriven eller finhackad färsk ingefära
• 2 vitlöksklyftor
• 2 msk ljust muscovadosocker eller farinsocker
• 6 dl finstrimlad vitkål eller blandade grönsaker
• 3 dl frysta ärtor
• Till servering:
• 1 dl grovhackad koriander
• 3/4 dl nyrostade jordnötter
• 1 dl tärnad tomat eller ananas
• Limeklyftor
• Lite limezest (det yttersta skalet fint strimlat)
• 4 portioner nykokta nudlar, gärna fullkorn

1. Se till att färsen inte är iskall. Hetta upp oljan i en teflonpanna. Lägg ner färsen och bryn den. Dela den under tiden i mindre bitar.
2. När färsen fått fin färg: Blanda ner soja, fisksås, sambal och ingefära. Stek vidare ett par minuter. Pressa ner vitlöken, blanda ner sockret och stek minst 10 minuter på låg värme tills färsen är fin och knaprig. Smaka av med chili och mer fisksås till lagom smak.
3. Vänd ner kålen och fortsätt steka tills kålen precis mjuknat. Vänd ner ärtorna och låt dem bli genomvarma.
4. Vid servering: Blanda ner nötter, tomater, nykokta nudlar och koriander. Servera med limeklyftor att pressa över.

PS. Är det bara jag som uppfattar det snuskiga i ”bättre välhängd än illa gift”?

Matälskarna gör något så ovanligt som att åka på en weekendresa tillsammans. Nästnästa helg smäller det!

Vi ska hälsa på goda vänner, äta gott, fotografera, promenera mycket och kanske glyptoteka en smula.

Tipsa gärna om era favvoställen!

(Sovtåg ner och tåg upp, här ska det inte spys växthusgaser i onödan. Gillar för övrigt SJs nya bokningssystem trots att jag var otroligt kritisk innan det startade. )

Med anledning av Köpenhamnhelgen har jag en tågbiljett över. Stockholm-Malmö, 3:dje mars 05:20 förstaklass med måltid. Någon som vill ha den? Först till kvarn … Pris? Sätt in valfri summa på Röda Korset.

Här kan ni dela med er om era känslor för och mot lakrits? Vilken lakrits är godast? Vad passar den att kombinera med? Ordet är fritt!

Nej, lilla thaikrogen Nhû är inte värd 7/10 poäng vilket DN påstår. Men jag kan förstå glädjepoängen, det är en mycket trevlig, enormt prisvärd kvarterskrog för oss på Hornstull.

Deras laap var inte mycket mer genuin än min fuskvariant men med trevliga mängder rostat malt ris oppanpå. De friterade brödbitarna var rykande heta, frasiga och serverades med en frisk men något för söt dippsås. Fläsk i röd curry var OK, men inte mer. Bra balans men inte märkvärdig. jag saknade söt basilika som ger det riktiga lyftet. Fy bubblan vad jag avskyr paprika och konserverade bambuskott, här var det gudskelov mindre av de varorna än brukligt.

Den hela friterade fisken var toppen och den ena dippsåsen som serverades till lika så. Klibbriset var också en höjdare. Papayasalladen var inte mer än okidoki men jordnötterna på var hemrostade.

Personalen var stressad men mycket glad och tjänstvillig.

Och jo, en liten, liten glutamatsmak hade jag i munnen efteråt men inte av den kalibern som de flesta andra asiatiska krogar ger. Det är bedrövligt att hyfsad thaimat ska göra en euforisk, men så dystert är det på Asienfronten i Stockholm.

I helgen hyllades Dragon House i DN. Mina måltider där var rena katastrofer. Trots att jag åt av den kinesiska menyn. Den metalliska smaken av glutamat hängde kvar i käften länge efteråt och gjorde mig lätt illamående. Mer utförlig drapa om maten läser ni här.

Ändå lär jag mig aldrig. Varje gång det öppnar en ny asiatisk krog som lovordas skuttar jag dit tillitsfull som en hundvalp.

Ikväll ska jag besöka Nhu som också skrivits upp av DN. Rapport utlovas. Hittils är Malaysia, Arirang och Lao Wai de enda asiatiska krogar jag kan rekommendera. Min man lovordar iofs En ful och en gul, och hans ord är lag i min värld.

Paulúns Äpple- & Kanelmüsli: 3,5/5

Förut hade jag en del att anmärka på Fredrik Paulún. Numera är jag rätt försonligt inställd. För det första har han modifierat sin diet något och och är bättre påläst än de flesta. För det andra har det kommit mer bra forskning som visar att man förmodligen mår bättre om man äter som Paulun vill, än vad det allt mer mossbelupna Livsmedelsverket rekommenderar. Det är inte tack vare dem som en dryg fjärdedel av all pasta som säljs numera är av fullkornsvarianten. Med allt detta i åtanke är jag inte dummare än att jag kan ändra mig.

Så jag var faktiskt på ett ovanligt generöst humör när jag hällde ut kartongens gråbleka innehåll över min Dofilus. Jag är ingen gotteråtta och det skrämde mig inte nämnvärt att texten på kartongen hotade med att müslin var fri från tillsatt socker.

Fredrik, det här kunde ju varit riktigt bra! Kanelsmaken är både passande och bidrar med sötma, flingorna föredömligt knapriga med lätt rostad ton. Men … Istället för att vara tryggt förvarade i sedvanliga plastpåsen var flingorna packade direkt i den otäta kartongen. De smakade helt enkelt lite avslaget och kartongigt (jag gillar iofs papper, men vid kartong drar till och med jag gränsen).

Trots allt kommer jag att äta upp müslin med viss behållning och jag ger lite extra poäng för att det är en nyttig müsli som ändå smakar så pass bra. Men till det priset känns inte den påvra förpackningen ekologisk utan småsnål.