Jag har utlovat mer vegorecept på Matälskaren, just när vi bor på Holmen blir det lite klent med vegorecepten eftersom kosthållet är begränsat. Ändå äter vi vego ofta, det blir nämligen titt som tätt stekta ägg med vita bönor i tomatsås eller möjligen fegvegovarianten med två skivor bacon per skalle till lunch.

Men under söndagen svängde jag ihop en mustig böngryta som serverades med majskolvar och majschips. Matvrak kan toppa varje portion med ett ägg stekt på hög värme i olivolja.

Mexikansk böngryta med majschips

Receptmakare: Lisa Förare Winbladh

Portioner: 6-8

Tid: 1 timme

• 1 stor gul vinterlök
• drygt 1/2 dl olivolja
• 1 msk spiskummin
• 1/2 msk anis
• 1 kryddnejlika
• 3 klyftor vitlök
• 1 msk grovhackad eller mald anchochili
• 2 burkar krossade tomater
• 1/2 tsk mald kanel
• 1/2 tsk oregano
• 1/2 tsk bryggmalet kaffe
• 1/2 dl rökig BBQ-sås
• 2 burkar röda bönor
• 2 burkar majs
• Till servering:
• Majschips
• Ev rostade potatisklyftor

1. Skala och hacka löken. Fräs lökhacket helt mjukt i olivolja med spiskummin, anis och kryddnejlika i botten på en stor emaljkastrull. Ha tålamod och använd låg värme så kommer smaken fram.
2. Skala och skiva vitlöken. Rör ner vitlök och ancho i lökfräset och fräs sakta vidare 5 minuter.
3. slå på tomater, Blanda ner kanel, oregano, kaffe och BBQ-sås. Låt puttra samman ca 30 minuter.
4. Skölj bönorna i kallt vatten och rör ner dem. Rör ner majsen. Låt puttra i ytterligare 10 minuter.
5. Servera med tillbehören.

1. Matupprors-Camilla får välrförtjänt uppmärksamhet.
2. Jag har slagits av insikten att finsk hemost (typ färskost med ägg, korsning av ostkaka, keso och ricotta) är den hittlls bästa nödlösningen på paneer som jag stött på. Nu ska det lagas indiskt. Hurra! Fortsättning följer.

Nej, det här lagade jag inte i helgen. Just nu står en vegogryta och puttrar på spisen. Recept i morgon. Med hjälp av nya frysfavoriten Ullmos musslor slängde jag nyligen ihop en snabb musselsoppa för en tid sedan. Jag menar verkligen snabb för nu när nypotatisen är just sprillans ny sjuds den mjuk hastigt och lustigt. Du kan variera soppan med den vårgrönska du har hemma.

Receptmakare: Lisa Förare winbladh

Portioner: 4

Tid: 20 minuter

• 600 g skrubbad färskpotatis
• 1/2 fänkål
• 2 färska lökar
• 1 msk grovriven ingefära
• 2 msk  smör
• 1 msk gott currypulver
• 3 dl matlagningsgrädde
• 1-2 msk konc fiskfond
• 4 dl vatten
• 200 g sockerärtor
• 2 stora blad libbsticka
• 1 tsk finrivet citronskal
• 400 g frysta musslor, halvtinade
• 1/2 msk maizena
• Till servering:
• Finstrimlat skal citron (använd gärna zestjärn)
• Gräslök eller finstrimlad lökblast
• Gott rostat bröd

1.  Skrubba färskpotatis och skiva i centimetertjocka skivor. Skär ut den grova mittstocken på fänkålen. Strimla mycket tunt. Strimla den färska löken. Spara lökblasten.
2. Fräs fänkålen, löken och 1 msk grovriven färsk ingefära i 2 msk smör i botten på en tjock kastrull tills fänkålen mjuknat lite. Vänd ner 1 msk curry och fräs ytterligare några minuter.
   Slå på vatten,  matlagningsgrädde och fond Lägg ner potatisen och låt den sjuda nästan färdig under lock, ca 15 minuter.
3. Vänd ner sockerärtor och låt puttra ytterligare några minuter. Strimla libstickan fint och vänd ner den. Smaka av med finrivet citronskal.
4. Red av med maizena utvispat i ½ dl kallt vatten så att soppan precis blir en aning simmig.
5.  Strimla det som är fint och spänstigt på lökblasten mycket tunt och vänd ner det. Vänd ner musslor och låt allt bli genomvarmt. Servera med rostat bröd.

Det klarnar sakta över havet. Mossan är ännu våt och helt mjuk under fötterna. Det har regnat ordentligt i natt. Förra sommaren vred sig Holmen plågat i värmeböljan och gölarna torkade ut så att nästan alla grodyngel dog. Det här året blir bättre för grodorna.

Vi äter surdegsbröd med grov senap, basturökt skinka och surkål. Dricker svart kaffe.  Barnen får prickigkorv av rysk typ. Jag läser äntligen färdigt Hon var ingen Florence Nightingale.

Ikväll blir det mexikansk vegoböngryta med majskolvar och majships som förmildrande omständigheter.

Ja, jag vet det där lät lite snobbigt. Men faktum är att en enkel riesling är (möjligen näst en oekad chardonnay) det bästa vinet att laga mat med.

Du behöver en liten rustik emaljgryta för att få ett riktigt lyckat resultat. Om du inte vill investera i en sprillans ny kan du säkert fynda på loppisar. Använd inte gjutjärnsgryta som ger dålig smak eftersom järn löses ut av det syrliga vinet.

Just nu känner jag mig, trots ovanstående resonemang, mycket osnobbig. Jag sippar ett rödvin av en kvalitet som gör att namnet inte är värt att lägga på minnet i en soffa Myrorna skulle vägra ta emot och känner dofterna från den kryddiga tonfisksåsen min man lagar till pastan. (ja, det här skrevs på kvällen fast jag glömde publicera …)

Steely Dan levererar på kackig bilstereo. Vi är nybastade hela bunten och jag har rumpan full av skärsår från elaka havstulpaner efter att i desperation kravlat mig upp från det niogradiga vattnet. Äldste bonussonen ser också ut som om han gosat med ett rivjärn men är glad ändå.

Det här med smör: vi använder Juustoportti-smör från ett ganska litet mejeri som ändå finns på många butiker i Finland. Det smakar gudomligt och när man steker med det smakar det sanslöst mycket mer.

Rieslingbräserad färsk lök som på Holmen

Receptmakare: Lisa Förare Winbladh

Portioner: 2

Tid:  15 minuter

Enkelt och vansinnigt gott. Det krävs riktigt bra färsk lök för det här receptet. Komihåg: Spara lökblasten i en plastpåse i kylen till annan matlagning.

• 1 knippe lök (helst avlånga lökar)
• 2-3 msk smör (gärna extra saltat)
• 1 dl riesling

1. Halvera lökarna på längden om de är mycket stora. Skär det mesta av blasten av lökarna, låt ungefär 5 cm sitta kvar (så mycket som är vitt).
2. Lägg lökar och smör i en tjockbottnad kastrull, helst en emaljerad. Sätt på locket. Hetta upp och stek på medelvärme ca 10 minuter tills lökarna fått färg och mjuknat (Ja! Du får glutta då och då. Skaka runt lökarna ett par gånger under tiden. Tiden beror helt på lökarnas storlek.
3. Slå på vinet lite i taget. Låt puttra på låg värme tills vinet nästan kokat in. Vänd runt lökarna ett par gånger under tiden. Peppra inte. Nej faktiskt inte, lita på mig. Servera.

Sommaren är såsernas, klickarnas och guckornas tid. Kokta grönsaker, rökt fisk och grillat kräver alla en sås för att komma helt till sin rätt. Det här är en variant på ett gammalt recept jag lagade under min mer fettfobiska dietistutbildning. Idag rör jag ihop den på fetare kesella och förstärker med rapsolja. Så att man inte faller ur.

Risken för urfall är överhängande när det som här är nio grader i vattnet.

Receptmakare:  Lisa Förare Winbladh

Portioner: 4

Tid: 15 minuter

Det här är en gammal goding som jag gör varianter på med jämna mellanrum. Folkligt värre! Jag är barnsligt förtjust i den här såsen klickad på en knäckemacka med skivade tomater. Enkelt och gott. Naturligtvis är den smarrig till rostbiff eller stekt fisk också också. Tänk på att det är gluten i den rostade löken.

• 1 msk dansk rostad lök
• 1 burk kesella (10%)
• 1 msk skånsk senap
• 1/2 tsk äppelciderviäger
• 1 msk kallpressad rapsolja
• 1/2 dl mycket finhackat äpple
• 1 msk finhackad gräslök
• 2 msk finhackad saltgurka eller annan inlagd gurka

1. Mortla den rostade löken mycket fint. Rör samman krosad lök, kesella, senap och vinäger. Rör ner oljan lite i taget.
2. Vänd ner övriga ingredienser. Låt stå och dra minst en kvart.

Igår lagade jag sommarmat på vår lilla ö. Snobbfaktorn går ner när förråden är små och den gasdrivna kylen mikroskopisk.

Jag brukar ta med mig ett gäng produktprover och utlämna mig åt dem. Medan små och stora män bastade samt utförde en mycket artistisk, men mindre sedlig nakendans framför panoramafönstret, kirrade jag alltså matmeccanot.

Det blev en kålsallad till de stora. Ungefär 4 dl nålstrimlad löjligt späd vitlål fick tumla med lite mild olja, 1/2 msk pressad citron, lite finrivet citronskal och 1/2 msk av Santa Marias more wasabi & sesame.

För att ni inte ska tro att jag gör smygreklam kan jag meddela att Santa Marias kryddburkar är skitkorkade. Flera av kryddorna i serien more har redan tappat både en del färg och smak eftersom de förpackas i ljusa glasburkar med stor exponeringsyta i förhållande till volymen.  Wasabi & sesame kan fortfarande rekommenderas varmt och kakako och chili småljummet. Men förvara dem mörkt, för i helsicke!

Åter till mitt kök: Jag hade redan fixat grytstek genom skvätta BBQ-sås och ljus soja överett stort stycke fet grisbog och sedan  klappa in den med finhackad ingefära. Det fick marinera ett par, tre, kanske fyra timmar i kylen. Ner i en stor emaljgryta, på med lock och in i ugnen på låg värme (fråga mig inte vilken temperatur) ett par timmar tills köttet var smältande mört. Jag har nu testat Woody’s BBQ-såser i flera sammanhang. Den vanliga varianten ”Cook-in” är mycket bra medan den sötsura BBQ-såsen smakar kemiskt och oharmoniskt. Den gode Mr Woody verkar vara bipolär.

Dessutom gjorde jag efter-bastu-snittar till mina män av mjukt svenskt tunnbröd som smörstektes med finsk emmenthaler mellan. Basturökt skinka hade varit gott mellan bröden, men det hade vi ingen hemma.

Jo, och så  rieslingbräserade lökar. Recept senare.

För övrigt jobbar vi, läser Stephen King och skuttar på kliporna. Hoppas att ni har det lika bra som vi. Nu pastis!

Använder du vitlökspress? Varför eller varför inte? Utgjut ditt hat eller bekänn din kärlek. Inga åsikter är ointressanta. Passa på att säga något vitlöken i stort och smått när du är i farten.

Om ni frågar mig så är det största hindret mot kvinnors konstnärskap inte intrikata patriarkaliska maktstrukturer utan mäns låga blodsocker. Tänkbart är förstås att detta används som ett medvetet eller undermedvetet vapen för obstruktion.

Igår till exempel. Barnen var fotogeniska och samarbetsvilliga. Spaghettin med köttfärssås glänste inbjudande i aftonens perfekta släpljus. Jag och min kamera var på hugget. Tror ni min man ville posera med spaghettin? Tror ni han var beredd att konstfullt flytta spaghettin fram och tillbaka mellan tallrikarna tills den var kall och stel? Eller tror ni att han var ett ogint spaghettimonster darrande av kolhydratabstinens?

Jag fick slänga ur mig några skott från höften (bildbevis på väg), le tappert och inse att mitt kall som matfotograf inte är lika starkt som det att vara en god hustru.

Tills vidare för ni nöja er med ett snabbt husmorsknep när köttfärssåsen av någon anledning blir ohyggligt trist. Kör ner en, eller två matskedar ketchup och två matskedar rött portvin sista 5 minuterna den sjuder. Mycket svartpeppar.

Priset för de öppna landskapen betalas av haven. Absurt med tanke på överproduktionen och hur vi missbrukar det som produceras. Att vi alla accpeterar den förryckta jordbrukspolitiken förvånar mig mer och mer.

Just nu sitter jag i en noppig gul  kofta  och tittar ut över grått, vattrat vatten från huset på vår lilla finska holme. Borta vid horisonten syns en segelbåt. Internet finns även om det är passande sommarsävligt.

Vi har planerat mat för fyra dagar, här på Holmen lever vi lite enklare. Kryddorna blir färre, genvägarna fler. Varmrökt lax en dag, korv en annan, griskarré en tredje och vegetarisk böngryta en fjärde. Viili till frukost, mycket rågbröd. Vita bönor och ägg till en och  lunch, tortilla på ägg och potatis en annan. I båten mumsade vi i oss lillfingerstora friterade mujkor, karelska piroger och  små mosiga solsöta jordgubbar. Nästa tur till affären ska vi ska planera fler vegorätter som barnen accepterar.

Vi har redan upplevt, regn, strålande sol och solregn på bara några timmar. Nu väntar vi bara på att snokarna ska titta fram och presnetera sig som de brukar i början av säsongen.