Idag blir det lite blandat på matlagningskursen. Jag har helt enkelt valt ut en massa favoriter som jag har lust att laga. Jag har förberett en fantastiskt goda, vackert tegelskimrande chiliolja som ni får recept på här på taffel närmaste dagarna.

Vi ska också kirra de här inkokta minifikonen som nog är ett av mina i särklass bästa recept. De ska serveras till getost men de är också suveräna till en mild yogurtglass.

I morgon rapporterar jag från matlagningskursen med Johanna Westman. Det var väldigt roligt, men igår kväll var jag så utpumpad att jag glömde min plommonchutney på spisen. Nu funderar jag på om jag ska lansera trenden cajun blackened chutney; eller om jag ska slänga skiten.

Minifikon inkokta i blodapelsinjuice

Receptmakare: Lisa Förare Winbladh

Portioner: 8

Tid: 1 timme

Rara bebisfikon hittar du på grönsakstorg, i saluhallar och i Mellanösternbutiker. Annars kan du använda vanliga fikon. Rasande gott till tunt skuret griskött eller att speta upp på en tandpetare med en kub rivig fårfeta. Kanske kan du vara riktigt modig och skeda en aning av den högpotenta kompotten över vaniljglass? Halvera kryddmängderna om du har lättstötta smaklökar. Det blir gott i alla fall.

• 250 g minifikon
• 7 dl blodapelsinjuice
• 1 tsk svartpeppar
• 1 tsk fänkålsfrö
• 1/2 tsk korianderfrö
• 1 liten kanelstång, grovt krossad
• 3/4 dl strösocker
• 1 krm saffran

1. Rosta svartpeppar och kanel i en torr panna tills det börjar dofta. Rör om noga. Passa noga så att det inte bränns. Rosta därefter fänkål och korianderfrö tills de börjar dofta. Krossa alltsammans grovt i mortel.
2. Lägg fikonen och juicen i en tjockbottnad teflonpanna eller vid kastrull. Koka upp blandningen och låt sjuda försiktigt under lock tills fikonen är mjuka men håller formen, ca 30-60 minuter. Det får aldrig stormkoka. Fiska upp fikonen med hålslev och lägg i en skål.
3. Tilllsätt socker och saffran i lagen. Låt lagen koka ihop utan lock till simmig konsistens, ca halva volymen. Vänd ner fikonen och smaka av. Låt svalna. Förvara i kyl.

Helgen går i kursernas tecken. I dag ska jag ta med mina söta bonusbarn på kurs med duktiga Johanna Westman. Rapport kommer här!

I morgon ska jag hålla kurs på Matlabbet och samlar som bäst inspiration för tillräckligt mysko mat för att ingen ska bli besviken. Shiso, chinkiangvinäger, flankstek, kalvtunga, minifikon och saltade ägg är säkrade. Örjan kommer med allehanda svampar och har lovat att slipa knivarna.

Det blir kuligt värre vill jag lova. En plats finns kvar om någon vill gå. 14-18 895 pix.

Mamma var här med plommon igår. Ikväll ska det kokas plommonchutney! Övermogna små blå plommon och stora sura rödgula. Räkna med nya recept på Taffel.se i morgon.

Det verkar vara ganska klent intresse för fruktmarknaden på Facebook. Jag som just annonserat ut plommon! Nå om det är någon som har överskott eller underskott i trädgården är det bara att lägga in ett meddelande.Naturligtvis kan man annonsera om andra håvor också.

Nå, jag har funderat lite på att införa en Taffel-klubb månadsträff på Matlabbet där alla får ta med kokböcker, kryddor etc de vill byta ut, sälja eller bara prata om. Den som har något att sälja får göra det. Och kanske bjuda in intressanta producenter som bjuder på smakprover och håller föredrag. Skulle det vara roligt? Jag måste kanske ta ut en mindre summa för att täcka kostnader eller be företag att sponsra.

Jag undrar vad PR-människor tänker på. Igår fick jag gå till posten för att hämta ett paket. Snacka om bortkastad tid.  På paketet stod det: ”Innehåller nyttig och snabb lunch för stressade journalister.” Eh, var det inte ett ord som saknades där? Jag tänker på ”god”.

Det här är vad som låg i paktet: En rutten banan från ett ruttet företag, tillsatsstinna bekvämprodukter.Varma Koppen är en vederstygglighet. (Måste dock medge att just svampsoppa är lite mindre äckligt än andra pulversoppor, svamp är ju en råvara som tål att torkas. )

Livsmedelsindustrin kan producera bra mat och jag har inget mot bra bekvämmat; men det här var bottenskrapet.

Vilken pinsam bekvämmat gillar ni bäst? Som barn älskade jag Mexicanasoppa och ravioli på burk (men det fick vi nästan aldrig för det var för dyrt). Som vuxen gillar jag Heinz vita bönor i tomatsås och ärtsoppa på tub. Bekänn färg i kommentarerna nedan!

Igår hade jag ett möte med knäckemänniskorna för att diskutera fullkorn. Fullkorn är något som länge legat mig mig varmt om hjärtat, (lägg märke till att jag reviderat min uppfattning om fett lite sen jag skrev det där inlägget, det beror på all ny intressant forskning). Det är bisarrt med de ständiga kampanjerna om att ”allt bröd innehåller fibrer” och att industrin bakar nästan-vitt bröd och knökar dem fulla med ärtfibrer och annat krafs för att få pryda dem med ett nyckelhål.

Vitt bröd äter vi någon enstaka gång för att det är gott (och det mesta vita brödet är inte gott med min mun smakat) och för att det passar till viss mat. Som croissanter på Xoko. Men det bör lika lite som vitt ris eller annat vitt utgöra basföda. Det är helt enkelt på tok för näringsfattigt.

Den här svampröran som jag bjöd på passar bra både på knäcke och på rostat fullkornsbröd. Kanske Johans goda surdegsbröd? Mitt favvoknäcke alla kategorier är olika typer av finskt surdegsknäcke, finns bland annat på Saluplats 30 i Hötorgshallen.

Receptmakare:Lisa Förare Winbladh

Portioner: 8-12 snacks eller 4 som förrätt

Tid:30 minuter

Den här enkla mackan är ett fiffigt sätt att dryga ut svamp. Du kan givetvis använda färsk svamp i stället men torkad svamp ger mer smak. Servera som mellanmål med jasminte, ett glas ekad chardonnay eller ett litet glas öl.

• 1 jättestor näve torkad mild svamp, gärna karljohan eller färsk svamp
• 200 g fast zucchini eller squash
• 2 msk smör
• 1/2 tsk anis
• 1 stor klyfta vitlök
• 1 tsk finrivet citronskal, löst packat
• 1-2 msk pinjenötter
• salt, nymald svartpeppar
• Ostkräm:
• 2 dl gräddfil
• 125 g extralagrad herrgård
• Till servering:
• Rostat fullkornsbröd eller gott knäcke

1. Blötlägg svampen i ljummet vatten 20 minuter eller längre beroende på storlek.
2. Finriv hälften av osten och grovriv resten. Blanda med gräddfilen och låt stå i rumsvärme.
3. Krama ur svampen lätt och finhacka. Finhacka zucchinin.
4. Stöt anisen. Hetta upp smör i en teflonpanna tills det är tyst och ljusbrunt. Läg ner anis, zucchinin och svamp och fräs ett par minuter på hög värme.
5. Pressa ner vitlök och blanda ner citronskalet. Sänk värmen och fräs vidare tills zucchinin är helt mjuk och svampen brynts lätt. Några droppar sherry är gott i.
6. För fräset åt sidan i pannan och strö pinjenötter över den blottade ytan somsnabbt blir het. Rosta dem lätt och vänd samman med resten av fräset. Smaka av med salt och peppar.
7. Servera fräset och krämen med bröd eller gör färdiga snittar med ostkräm toppat med mycket fräs.

 Vinnarna (utvalda i samråd med Kristofer): Linda Liedgren, Doris och Rita (för det raffinerade dubbelfjäsket), Helena (om hon är i stan), Palindrom-Hannah, Tina (Kristofer vill ha saft), Glad i grytan, Hanna (vardagsfinvin). Bekräfta inom tre dagar annars går er plats till någon annan på listan.

Hur vi valde? Några som länkat och sen dem vi kände minst. Men vi gillar alla er andra också och ni har förtur på nästa samkväm som kommer senare i september.

Olle S och Vinlusen kvoteras in för att de är män. Livet är fullt av orättvisor.

Kom till Matlabbet på måndag, Hornstulls strand 19.00 med saker som ni vill smaka på under inflytandet. Vi står alltså för dunkvin, öl, snacks och hornstullskt marschpulver.

Medan Johan briljerar med sina perfekta glassar försöker jag komma så lindrigt undan som möjligt. Det är inte det att jag ogillar att laga mat. Jag är en slarvkock som tar tekniken till hjälp för att slippa jobba men lägger ner tid på att möblera kryddförrådet.

Den här glassen tillkom under mina försök att hitta ett perfekt kulfirecept. Kulfi är den smarriga, lite kompakta indiska favoritdesserten. Kondenserad (avdunstad) mjölk är oerhört användbart för lata glassmakare. Den ger en fantasiskt krämig glass med fyllig smak trots att smeten inte kokas.

Laktosen ger hög koncentration men mindre sötma än vanligt socker. Enda risken är att laktoskristaller faller ut så man måste blanda ut den med annat så att koncentrationen inte blir alltför hög. Snart kommer ett glassrecept på kondenserad mjölk och kordgubbar. Stay tuned!

Yoghurtglass med kondenserad mjölk, citron och kardemumma

Receptmakare: Lisa Förare Winbladh

Portioner: 6

Tid: 20 minuter+tid att frysa

Den här glassen är löjligt lättlagad och blir överraskande bra ändå. Om du inte har glassmaskin kan du frysa smeten i små formar som du först kylt ner ordentligt i frysen. Då blir glassen lite isigare och mer kompakt men ändå väl värd att laga. Vill du ha en något mindre söt glass kan du öka yoghurtmängden med en extra deciliter.

• 5 dl tjockyoghurt (10% fett)
• 1 burk sötad kondenserad mjölk
• 2 tsk finrivet citronskal
• 1/2 tsk nystött kardemumma
• Till servering:
• Plommonkompott eller hallon

1. Vispa samman alla ingredienser till en jämn smet. Kyl i minst 15 minuter eller medan du äter middagen. Stoppa in serveringsskålar i frysen.
2. Kör i glassmaskin enligt tillverkarens anvisningar. Glassen blir mycket krämig, som mjukglass.
3. Servera med en god kompott eller lite hallon.

Även om jag åmar mig av självgodhet över mina förbättrade vanor har jag ett stort problem. Jag slänger stora mängder mat. Dels för att jag är en obotlig matshopaholic, dels för att jag blir påslängd oätliga produktprover, dels för att jag är dålig på att göra av med rester. Mitt bästa knep är att ge bort mat istället för att slänga.  Idag kommer Penny och hämtar en kasse som rensats ut ur skafferiet.

Bästa restknepet blir nästa Veckans matnörd! Vi har dessutom en gästbloggare på ingång som är något av restexpert.

I morgon meddelas vilka som vann en mirakulintripp på Matlabbet på måndag. Spänningen är olidlig.

Eftersom förra årets underbara plommonpusher Hillevi inte hört av sig smörar jag lite för plommontäta Carina genom att uppkalla en plommonsallad efter henne. Vem vet, snart kanske en påse mogna plommon faller som just ett moget plommon i mina armar. Jag mottager tacksamt donationer.

Just nu är jag lite inspirerad av den asiatiska traditionen att använda omogna frukter som grönsaker. Den här salladen blir dock väldigt god både med mogna och omogna plommon. Mängden socker och vinäger anpassas efter behov. Jag känner ju inte just dina plommon.

Vill du ha en mer asiatisk touch kan du välja kinesiska fem kryddor som smaksättare. Naturligtvis blir kryddorna ännu godare om du först rostar dem försiktigt i torr panna, men det är överkurs.

Carinas plommonsallad med varma kryddor (råchutney)

Receptmakare: Lisa Förare Winbladh

Portioner: 4-6

Tid: 10 minuter + tid att marinera

Ett snabblagat tillbehör som passsar i plommontider. Ju omognare plommonen är desto viktigare att de får stå och goffa till sig. Om du har bråttom kan du skära plommonen i mindre bitar så marineras de snabbare. Variera gärna kryddningen med t ex lite rostad sichuanpeppar. Stjärnanisen kan ersättas av vanlig anis.

Servera med en klick matyoghurt till kyckling, ljust kött, friterad tofu eller getost.

• 6-8 stora halvmogna plommon
• 1 shalottenlök
• 1 kryddnejlika
• 1/3 stjärnanis
• 4 korn svartpeppar
• 2 msk farinsocker
• 1/2 tsk kanel
• 2-3 tsk äppelcidervinäger
• (ev några strimlade blad koriander eller mynta)

1. Skär varje plommon i 6-8 klyftor. Skala och skiva löken tunt.
2. Mortla de hela kryddorna fint med lite av sockret. Blanda socker, kryddor och vinäger.
3.  Vänd runt plommonen med löken och kryddblandningen. Låt stå i minst en kvart, gärna en timme. Smka av med mer socker och vinäger om det behövs.

Anklever är en sådan där ingrediens som väcker heta känslor. Otyglad passion eller flammande vrede över djurplågeri. Jag har något slags vag idé om att det största problemet är att mycket gås- och anklever är så usel (läs:konserverad) att en god kycklinglevermousse hade varit bättre.

Personligen väljer jag därför helst att spankulera förbi råkurret genom att servera just mousse på kycklinglever.  Ett fantastiskt knep är att blanda lite hasselnötsolja i moussen så att den blir lenare och mer aromatisk.

Kycklinglevermousse med grönpeppar, kanel och russin

Receptmakare: Lisa Förare Winbladh

Portioner: 8 som liten förrätt eller 30 crostini

Tid: 2 timmar (30 minuter effektiv tid)

• 300 g kycklinglever
• ½ dl grovhackad schalottenlök
• ½ msk grönpeppar
• ½ tsk kanel
• ½ dl portvin
• 2 dl grädde eller matlagningsgrädde
• 50 g smör + extra till stekning
• 2- 3 tsk hasselnötsolja eller annan god nötolja
• salt, socker, nymald svartpeppar
• Till servering:
• Russin stekta med smör och kanel

1. Klappa kycklinglevern torr med hushållspapper. Stek lever och lök gyllene i smör på ganska hög värme under ett par minuter i botten på en stor kastrull . Slå på portvin och matlagningsgrädde. Låt puttra utan lock ca 10 minuter tills levern är genomstekt men fortfarande något rosa i mitten. Exakt tid beror på leverns storlek.
2. Låt svalna tills den är ljummen.
3. Kör till helt slätt fint mos i matberedare med grönpeppar och kanel.  Kör inte för länge då blir den gryning av gräddfettet. Skrapa ner från kanterna ett par gånger under mixningen. Klicka ner smöret lite i taget. Droppa ner oljan och mixa färdigt.
4. Smaka av med salt, socker och nymald svartpeppar. Några droppar konjak är gott i.
5. Klicka upp moussen i små skålar. Om du vill tippa upp moussen klär du dem med plastfolie först. Eller häll över i en större skål om du vill göra snittar eller crostini med moussen.
6. Kyl ett par timmar eller över natten tills moussen är fast. Servera rumstempererad.