Eftersom jag är mycket släktkär (jag vågar inte annat) tar jag in en gästbloggare här i min blogg. Nämligen min förtjusande faster Ki Winbladh. Hon bidrar med sin fiffiga variant av renfilé som kryddas efter stekning med rostade kryddor (hmm, törs jag hoppas på inspiration från mig?). Tyvärr kommenterar hon aldrig här trots att hon läser, så ni får gärna peppa i kommentarerna.

Renfilé marinerad med whisky, enbär och svartpeppar

Receptmakare: Ki Winbladh

Portioner: 4

Tid: 15 minuter + minst 1 timme marinering

• ½ kg renfilé, ca tre filéer
• Marinad:
• 10 enbär
• 1/2 tsk svartpepparkorn
• 1/2 msk farinsocker
• 1/2 tsk salt
• 2 msk whisky
• Till servering:
• Klyftpotatis
• Svampsås
• Gröna bönor
• Rårörd lingonsylt

1. Salta på köttet. Låt stå.
2. Rosta enbär och svartpeppar i torr panna på medelvärme någon minut tills de börjar dofta. Låt svalna. Stöt krydddorna i mortel med socker och salt. Blanda med whisky.
3. Stek köttet så att det är rosa inuti. Lägg i dubbla plastpåsar. Häll på marinaden. Låt stå några timmar.
4. Skiva upp tunt och servera

Jag börjar mer och mer fundera på om Obama finns på riktigt eller om han är en slags politisk Idoru. Nåja, det här är invigningsmiddagen.

Daikon är en rotsak på kommande, tro mig!

Ännu en artikel om molekylär gastronomi.

Tvättbjörn, någon?

Fester med rester.

Vi äter ganska ofta fryst lax (och laxkusiner) eftersom det är svårt att få tag i färsk bra fisk utan att bege sig på exkursioner. Kanske var det dagens långa elavbrott som fick mig att minnas hur min kursare brukade göra havregrynsgröt med varmvatten från kran. Hur som helst fick det igång inspirationen till att laga lågtempad fryst laxbit. Här serverad med en grapefruktsbeurre blanc och frysta ärtor. (Orkade inte gå och handla.)

Att laga fisk vid låg temperatur kräver ingen hi-tech utrustning. Allt du behöver är en varmvattenkran och helst en vattenkokare. Resultatet blir fantastiskt saftigt och fint.

Tina laxbitarna i sin förpackning snabbt i kallt vatten. Spola vattnet i kranen tills det är hett. Lägg 2 nästan helt tinade laxfiléer i sin förpackning i en stor krafig bunke eller kastrull som rymmer minst 4 l vatten. Slå på vatten, det krävs en större mängd för att hålla temperaturen. Temperaturen ska vara runt 55°C. Täck för och bädda gärna in i en handduk. Jag råkade ha en fiffig termogryta så jag klarade mig med enbart kranvatten och började med en temperatur på 55°C som var nere på 50°C när firren var klar.

Låt ligga i ca 20 minuter om det är en plattare fiskbit, lägg på 5 minuter om den är tjockare. Slå på mer vatten om temperaturen sjunker under 50°C. Det gör inget om fisken ligger lite för länge. Personligen tycker jag att lax lagad på ännu lägre temperatur smakar lite läbbigt men alla tycker olika.

Några varningens ord. Den här metoden kräver fisk av bra kvalitet. Fisk du skulle kunna tänka dig att grava. Fisk som luktar hav när du tar den ur förpackningen. Om du vill att laxen ska vara riktigt säker ur mikrobiologisk synpunkt bör den upphettas till 60°C. Då jublar livsmedelsverket medan de flesta kockar sorgset skakar på sina huvuden. Om du har problem med immunsförsvaret eller är gravid bör du ta det säkra före det osäkra.

Eftersom det främst är i ytan som du riskerar bakterier kan du också börja med att slå lite kokande vatten över fisken. låta stå någon minut och sedan snabbt fylla på med varmt tills temperaturen är 55°C. Låt ligga en dryg kvart. Resultatet blir en något torrare yta.

Well, livet är fullt av risker och det här är en jag är beredd att ta!

Vi har fått utökat antal platser på Taffelmidagen hos Seyhmus. Just nu är det runt 45 platser bokade men det finns drygt fem till. Kom ihåg att avboka i god tid!

Jag har fått lite frågor om vad den medhavda burken ska innehålla. Tja, allt från hemsaltade riskor till krossade tomater har förekommit. Sötsaker och hembakat uppskattas gruvligt. Men allt är tillåtet. Jag lägger ner några extraburkar i fall någon glömt.

Den människa som har myntat det beskäftiga uttrycket ”klaga inte över mörkret, tänd ett ljus!” har uppenbarligen aldrig plåtat mat. Jo, jag vet att man kan ”sätta” ljus, men jag har varken utrustning, expertis eller preferens för den metoden. Jag gillar dagsljus, gärna milt och såsigt. Men idag har det såsiga närmat sig grötigt och bilderna blev få och tveksamma.

Dessutom straffade mitt högmod sig med besked. Min fina filé som jag skulle tillaga efter ett par av era fantastiska tips hade fryst i kylen eftersom någon kommit åt reglaget. Temperaturer just under fryspunkten är förödande eftersom iskristallerna växer till långsamt, blir stora och spränger sönder cellväggarna. En snabb iskall infrysning är mycket mer skonsamt för kött. Tänk på det när ni fryser in allt från glass till oxfilé. Snabba puckar! Sätt gärna ner tempen i frysen tillfälligt. Och frys aldrig, aldrig in er oxfilé i kylen.

Lite för lång men småskojig med ohyggligt usla ordvitsar (märks det att jag är sjuk och dumsurfar?). Tack David (Tyras komis) som tipsade genom min söta syster !

Bra idéer är till för att stjälas (utom mina förstås).

Just nu ligger jag i sängen och känner efter om jag är så frisk att jag kan lämna den. och kanske rent av ta mig på ett födelsedagskalas några kvarter bort.

I alla fall är jag rejält uttråkad, gudskelov har jag kunnat jobba med enklare, mindre intellektuellt krävande ting som att pyssla med receptarkivet och att fylla på smakkamraterna i den nya avdelningen. Men det är enbart tack varde de ljuvliga italienska köttbullar min man lagade åt mig igår. De slog Findus burkravioli med fläsklängder.Och tvättade bort den mentala smaken av DN:s trista citronkyckling.

Hur som helst bjussar jag här på ett superenkelt men gott kycklingrecept.

Garam masalakyckling

Receptmakare: Lisa Förare Winbladh

Portioner: 4

Tid: 45 minuter + 1 timmes marinering

Varje gång jag inte vet vad jag ska laga till middag blir det kyckling. Förmodligen för att den går att variera i det oändliga och snällt går med på alla tänkbara kulinariska upptåg.  Gör gärna dubbel sats och ät resten kallt med en sallad.

Om du har bråttom använder du kycklinglårfilé, skär i stora munsbitar, marinerar i bara en halvtimme. Då räcker det med en dryg kvart i ugnen. Eller så steker du bitarna i en panna på spisen. Räkna med 150 g lårfilé per person.

• 4 stora kycklinglår (gärna Bjäre eller Bosarp)
• Marinad:
• 2 msk garam masala
  1/2 pkt saffran
  2 klyftor vitlök, pressade
  3/4 msk salt
• 1 tsk ljust muscovadosocker eller farin
  2 msk pressad citron
  1/2 msk finrivet citronskal
  2 msk rapsolja
• 1/2–1 msk sambal oelek
• Till servering:
• Basmatiråris
• Kokta gröna bönor med kryddig yoghurt
• Morotssallad
• Tjockyoghurt med vitlök och mynta

1. Stycka låren i sammanlagt 8 delar. Blanda alla ingredienser till marinaden i ett ugsnfast fat eller kraftig plastpåse och vänd runt kycklingbitarna i den. Lossa gärna skinnet lite här och var och gnugga in marinad under.
2. Låt stå och samla smak i kylen minst en timme. Vänd gärna runt en gång under marineringen.
3. Värm ugnen till 225°C och stek kycklingbitarna ca 25–35 minuter. Kontrollera att kycklingen är klar genom att sticka djupt i köttet. Saften som rinner ut ska vara klar och kycklingköttet ska inte vara rött.

DN har inlett ett samarbete med Laga lätt.

Kyckling med citron och rårivna morötter som fredagsmys? 225 g kycklinglårfilé per person?

Berit kom tillbaka!

I måndags drack jag ett par glas av Trio, ett chilenskt merlot-dominerat vin som jag i min enfald tyckte var väldigt trevligt. Perfekt köksvin. Oblygt och generöst. Idag läste jag facit på användbara nya vinsajten Vinvin:

”Kryddigt, eldigt, yvigt och något överdrivet”

Jag är bara inte säker på om det var mig eller vinet de menade.