Skåpmat: april 2009

Vad var det jag sa?

Bevisen hopar sig för att nötter är kalasmat i alla bemärkelser! Ät mer nötter och bli en friskare och lyckligare människa. Men se upp för nötter som är det minsta härskna, oxiderade fettsyror är ingen höjdare för käft eller kropp.

Etiketter: ,

På begäran: Tortillor/tortillas

Som toshiba klokt påpekade i kommentarerna finns bra tortillas på Latinamerikanska Livsmedel I Hötorgshallen. Fritera chips hemma själv i neutral olja. Knepet är att bara friter lite åt gången. Blir oljan för kall blir chipsen otäckt hårda utan den bedårande sprödheten. Tortillabröden är också fina till quesadillas och enchiladas.

Överhuvudtaget är Latinamerikanska Livsmedel en guldgruva. Det är lätt att drabbas av köttfnatt; men höj blicken från biffarna och kolla in hyllorna där det finns godsaker som fint mexikanskt råsocker, bra halvfabrikat och en otroligt god dulce de leche.Den grova krossade chilin med rökig fruktighet är fenomenal i köttgrytor. Det gröna vetet, trigo mote, är rasande gott.

Spänn ögonen i personalen och fråga om du har missat något gott.

Majschips: Om besatthet och besvikelser

Idag ska jag återanvända rester igen. Efter skammen då jag avslöjades som hycklare av äldste bonussonen har jag varit nitisk. Idag är det såsen från gårdagens mex-gryta och några överblivna köttstycken som ska drygas ut med fräst färs och svarta bönor.Och så en salsa på välmogen mango till det.

Jag är barnsligt förtjust i majschips. Ett av mitt livs kulinariska höjdpunkter var när jag på en guidad IACP-tur i Chicago besökte en liten producent av majschips som låg mitt i stan. De importerade hel torkad majs, blötlade i soda och vatten och malde. Att göra majschips eller tortillas på färdigt majsmjöl jämställde de med potatismos på pulver. I Chicago ansåg matälskarna att majschips skulle ha max en eller två dagar på nacken. ”Aromtäta! förpackningar behövdes inte. Jag minns besöket hos den lilla tacoproducenten  som i ett lyckligt töcken; det har sagts mig att jag inte yttrade ett ord på en halvtimme. Det låter otroligt men kan mycket väl vara sant. Har jag sagt att det var Rick Bayless som var vår guide?

Ägarna uppfattade trots språkbarriären min extas för när jag köpte med mig tacoskal vägrade de ta mot betalning av just mig. Smaken var mycket riktigt som hemgjort potatismos jämfört med de taco-tubs jag just skickat pojkarna att köpa. Det är det som är problemet med att vara matnörd. Ibland upplever man sådana där saker som gör att ribban obevekligt höjs. Resten av livet för jag nöja mig med att promenera under den. Tuggandes min acceptabla men högst oremarkabla chips från Santa Maria. Men det är ju ändå majships…

Förenkling, fördumning, Dagens Nyheter

Det verkar som om det är inne att gnälla på DN. Stupida stofiler som beskärmar sig över förändring. Förändringens vindar har dock blåst över matsidan. Där man nu friskt parasiterar/aggregerar. (Edit) Jag orkar inte gå igenom hur illa det här receptet är skrivet och komponerat. Men folk som kombinerar kokosmjölk med persilja borde ställas till rätta för medhjälp till brott mot den gastronomiska anständigheten. Uppsåt föreligger. Någon vill oss illa.

Produkttest: Grön chilisås (4/5)

Äldste bonuspojken äter numera ansenliga mängder grön rasande stark chilisås på sin hamburgare.

Han hatade chili som barn och började gråta om han åt något för starkt men har nu långsamt börjat självmedicinera sig till kapsaicinkickar. Just i tioårsåldern börjar allt fler barn gilla chili, enligt flera asiater jag pratat med. En del diggar heta smaker redan som små, för andra tar det tid. Vissa lär sig aldrig. Och är lika glada för det.

Slisksöt sweetchilisauce brukar var en inkörsport till chilins underbara värld. När man avancerat till den här gröna, sköna, lätt syrliga såsen får man betraktas som chiliskalle. Den passar vansinnigt bra till pankopanerad fisk och bläckfisksallad men funkar även till kyckling. Ett måste i skafferiet. En jätteflaska kostar under 30 pix på t ex Asian Market på Olof Palmes gata.

Artikeldebatt: Smakäktenskap och mardrömsdejter

Hörrni! Läs artikeln först och dela sedan med er av era favoriter bland klassiska kombinationer och gärna någon mer perverterad konstellation. Shoot!

Recept: Ramslök revisited

Den sorgliga sanningen är att min man är bättre än jag på att laga mat. Inte alltid. Då hade jag inte orkat vara gift med honom. Men medan jag aldrig kan läta bli att lägga till en extra ingrediens eller två, har han vett att låta bli. Igår lagade han upp den fina ramslöken vi fått från Årstiderna. Det var himmelskt. Inte en pinal för mycket, inte en smak för lite.

När ramslöken tillagas smakar den nästan lite torkad shiitake, så där svavligt, vitlökigt. Perfekt till de lite mesigare champinjonerna. Ungarna älskade det.

Jag hade tänkt smaksätta majon till de fina räkorna med rå finstrimlad ramslök också men det glömde jag! Om ni inte får tag på ramslök tycker jag att ni ska testa med en något mindre mängd löktrav som säkert börjar titta fram i trädgårdarna nu.

Ramslök, champinjoner och skärbönor i smör

Receptmakare: Johan Swanljung

Portioner: 4

Tid: 15 minuter

  • 300 g skärbönor eller andra gröna bönor
  • 250 g små skogschampinjoner
  • 150 g ramslök
  • salt
  • mycket smör till stekning
  1. Skär skärbönorna i munsbitar. Sjud bitarna precis mjuka i lättsaltat vatten. Låt ånga av i durkslag.
  2. Skär under tiden champinjonerna i kvartar och fräs dem i smör.
  3. Skär ramslöken i tre delar. Vänd ner den och stek sakta under omrörning någon minut eller två tills den slaknat. Vänd ner bönorna. Salta lätt. Det behövs ingen peppar.

Ett skäl gott så något att twittra

Testing Beef Stew: Thomas Keller’s 3-day, 11-pot recipe won tasting but who is he kidding? I have to wash my own bloody pots!

cpkimball

Dags att skrota fettsnåla rekommendationer?

Genom Kostdoktorn hittar jag en studie om hur starka sambanden är mellan olika faktorer i kosten och hjärt- och kärlsjukdom. Ingen glad läsning för dem som med stöd av vetenskap förordat en fettsnål och presenterat skrämselpropagande mot mättat fett. Sambandet mellan hjärt- och kärlsjukodom och intag av totala mängden fett, mättat fett och flerommättat är mycket svagt och kan bara ses i vissa utvalda observationstudier. Bör vi med utgångspunkt i dessa försöka få folk att äta mindre fett? Svaret kan för en ärlig bedömare bara bli ett rungande nej.

Visserligen värderades en ”västerländsk diet” rik på mättat fett som en riskfaktor, men den innehåller så många andra komponenter att fettets roll är svår att urskilja. En ”medelhavsdiet”, denna skapade idealdiet, har starkt samband med skyddande effekt. En så kallad ”prudent diet” ofta med restriktion av mättat fett, men desto mer av fullkorn, grönsaker, bönor (ja, du fattar galoppen) har starkt samband med minskad risk. Den är fettsnål men det är bara en av många komponenter.

I min värld finns det många sätt att äta bra på; olika dieter verkar passa olika personer. Fettsnål eller  fettrik. Vegetariskt eller animalisk föda. Om vi ska följa de starkast belagda kostråden för hjärthälsa ska vi satsa på enkelomättat fett, mycket nötter, grönsaker,  lågt GI och inte för mycket mat. Och så ska vi undvika transfetter. Fisk och fullkorn har hyfsat bra belägg på sin sida.

Hmm, så äter jag ju redan nästan.Kanske var det därför jag var så okritisk mot studien ;-)

… och nu blir det reklamblogg: Pralinkurs på Matlabbet

Mia Öhrn kan så mycket mer än sockerkaka; en av de många sakerna hon är fena på är praliner. 3:e maj har hon en härlig pralinheldag på Matlabbet. Läs mer på Taffels förstasida. Och läs artikeln om kursen här. Kursen lämpar sig för nybörjare (som jag).

Etiketter:
Annons