15 januari 2010
Dario Cecchini på Teatergrillen
Igår trotsade jag och Isobel våra respektive krämpor och begav oss till Teatergrillen och Dario Cecchinis gästspel. Den toskanske slaktaren imponerade. Frågor och kommentarer till artikeln går fint att lämna i kommentarerna nedan.
RSS 2.0
Fantastiskt text! Lardon klibbar läsgommen, smakar ljuvligt. Heja! Mera!
Tack för en härlig text!
Var där och njöt igår. Tog med man & barn för en nära-Panzano-upplevelse & visst satt den där. Klockrent. Dario, Kim och damerna från Lamole, att få mötas mitt i Stockhomsvintern, så otippat & precis vad man behöver. Mer!
Använder han fortfarande spanskt kött?
fin text där! kött och fänkål, det är min väg
Nils+Anders: Tack!
karin: Ja, jag tror man måste ha lite inside/bagrundsinfo för att ta till sig upplevelsen.
Kurt: Om du läser artikeln så finns icke-svaret där.
Patrik: Fänkål och fläsk är något visst!
Grymt, på alla vis.
Mycket inspirerande och roligt skrivet, och man får lust att genast flytta till Toscana!
Varför får jag känslan att den här texten är samarbetad i GoogleWave? Är det så?
Språket är härligt matchat till maten och tillfället.
Peter: Nej den är lo-tech så att det skriker om det. Vi pratade ihop oss på tunnelbanan på väg hem. Jag gick hem och tokskrev det mesta men hade isos ord ringande i öronen (bla isterkluster)dessutom var det hon som frågade mest och bäst under middagen, skickade via mejltill iso som kompletterade med sina observationer, jag kompletterade igen med Darios bakgrund och så ut med den fort som ögat. Och sen har jag varit inne och rättat korrgrejor.
Texten kändes så sammansmält av era respektive stilar. OT så kommer vi nog att få se en hel del googlewavade texter framöver, på gott och ont. Undrar om själva wave-paradigmet kommer att forma en speciell stil.
Jag skrev det mesta rent fysiskt men eftersom vi pratat ihop oss och dessutom ehem, dominerade middagen rätt rejält med vårt pladder och Iso pillade en gång i mitt skrivna så blev det rätt homogent liksom-
Jag gillar inte att skriva i Google Wave, det är bättre för diskussioner. Jag gillar inte redigeringsprogram heller.
Lisa,
glömde ju skriva att din text var strålande. Missade lardon (klantigt), grämer mig oerhört.
Helt underbart skrivet! Önskar jag hade varit med ..
Toppentext!
Lardon är en njutning, liksom läsningen.
Var i Panzano i höstas och åt hos Dario. Nacken á la tonfisk var bäst av hans smakbitar! Men portionerna är verkligen manligt stora. Jag kanske skulle ha gjort som bordsgrannarna, bett om en doggy-bag.
Proffs! Du fick mig att hyra sommarhus i Toscana. Drack du något mer än underbara Isole e Olena?
Härlig beskrivning, tycker att Teatergrillen ligger alldeles för långt borta. Isterkluster (provar att viska det) var en bedårande glosa, den ska jag lägga på minnet. Och så Judith Krantz på det, suck…
Men åååååh, nu känns det som jag missat århundradets händelse.
Lysande text förövrigt!
Först fick jag en skön vibb om att det var en fejkad text, a la Hunter S Thompson. Det var så oväntat att lokalpatrioten Dario skulle ta sig utanför byns gränser. Som en önskedröm till artikel, på ett sätt.
Den där cafékillen, var det JS förresten?
Lysande skrivet om en lysande kväll. Karln är en karaktär helt klart och en större personlighet här än nere i Panzano då han höll en lägre profil. Snacka om att älska sitt jobb och sina medmänniskor. Han for runt i matsalen och lyckades nog få alla storögda svenskar att känna sig lite italienska.
Tack för texten, den ska jag spara länge i mitt mentala arkiv som en påminnelse om hur bra det kan vara med mat ibland.
Tack snälla! Jag har mitt vittra bordssällskap och Iso att tacka för mycket av texten.
Och ännu en eloge för att du helt utan ansträngning använde det vackra ordet ”vittra”.
Oj, så mycket minnen din text väckte. Jag blev aldrig riktigt kompis med mina fänkålspollen. De tynade bort i sin burk i kryddhyllan. Den färska ricottan kan jag däremot fortfarande drömma om.