Gällande Tom Sjöstedt kan jag bara hålla med. Han lagade till min 30-årsmiddag tack vare mina vänner Anders Hansson och Johan Sandholm (en helt utomjordisk upplevelse av lågtempad röding, oxkind med tryfflad polenta och mangoemulsion t efterrätt), och han är verkligen både genomsympatisk OCH ett geni, sådana kockar växer inte på träd..

Jag fastnade för dina ord om män vs. kvinnor.

Klart kvinnor måste ”ta för sig”.
Men, enligt mig ligger problemet i att vi under hela vår uppväxt lär oss att stå tillbaka. Vänta på killarna, låta dem få större plats i klassrummet. Att vi blir nedtystade tidigare om vi är stökiga, för killar ”är” ju busiga det vet ju ”alla”..
Vi kläs i kläder som är gjorda för att vara mer passiv i, vi får leksaker som är passiva, reklamen som riktas till oss är passiv och med ljuv musik.

Och SEN, blir vi vuxna, och då är det plötsligt vårt fel att vi inte tar för oss. Trots att samhället lärt oss från födseln att vara lite tystare, lite lugnare och stå tillbaka lite mer än vad killarna gör.

Vi är inte enbart offer, det är inte det jag menar. Men likväl som samhället automatiskt lämnar den skrikande bebisen till en kvinna, oavsett om hon är ensam kvinna i ett rum med 20 män, och hon kanske inte ens har barn medan männen är flerbarnspappor (alltså skapas en osäkerhet hos många män när det gäller bebisar), så skapas den passiva kvinnan av hela samhället och den rollen kräver att man medvetet bryter med normen, vilket inte alla kan/vill/orkar.

(Slog jag rekord i längsta meningen någonsin där eller )