Nya kostpyramider: Dum och dummare
Jag blir ta mig tusan tokig på allt dumt som skrivs om hur vi ska äta. Jag tillhör visserligen dem som anser att kostpyramiderna ska skrivas om. Men gammal bristfällig kunskap ska inte ersättas av nya stolligheter. I dagens Svenskan presenteras en ny kostpyramid som ett alternativ till den gamla. I basen hittar vi "alla" fett. och proteinkällor. Morötter och potatis är totalförbjudna. Nötter ska vi äta måttligt av.
En del av det är helt rätt tänkt. Allt fler studier visar att det är viktigt att äta långsamma kolhydrater. Alltså mat med lågt GI (glykemiskt index). Att äta med lågt GI behöver inte innebära att friska människor lassar på med med fett och protein. Det innebär i första hand att man minskar på vitt ris, vit pasta, potatis och framför allt socker. Och väljer långsamma kolhydrater och nyttiga fetter istället.
Den nya alternativa kostpyramiden som presenteras i Svenskan är rätt rejält snurrig och kommenteras inte alls av Inger Atterstam. Överhuvudtaget har Svenskan varit på efterkälken medan DN har profilerat sig i kostfrågan.
Vad är det för fel på den nya pyramiden? För det första tar man inte alls hänsyn till miljöaspekter. Men det kan vi lämna därhän eftersom det är en separat fråga. Sen har fullkorn inte mycket bättre GI än vitt bröd. Det är helkorn och surdeg som ger lågt GI. Att morot kommit på svarta listan är helt bisarrt. Visserligen är kolhydraterna i morot snabba. Men morot är mycket energisnålt och innehåller inte särskilt mycket kolhydrater per protion. I synnerhet inte i jämförelse med hur mycket nyttigheter de innehåller. Detta gäller i viss mån majs också. Och att helt utesluta potatis är fånigt. Behandla den som andra grönsaker och rotfrukter. Ät med måtta men betrakta den inte som stapelföda. Och välj sorter och tillagningsmetoder som ger lägre GI. Och att begränsa nötter, som ger bra fett och mycket annan näring, men sätta smör som basmat är vrålkorkat. Visst ska vi ge nya kostråd, men inte så här okunniga och orealistiska.
Men jag hoppas och tror att kostråden kommer att ändras. Nu kommer en till intressant fråga: Ska vi misstro alla experter för att kostråden ändras? Nej. Att kostråden förändras är inte det tecken på att det är något fel på traditionell vetenskap. Det är snarare ett sundhetstecken. (Det osunda är att det går för långsamt.) Lyxen att majoriteten av befolkningen lever så länge och i ett sådant överflöd är ett helt nytt fenomen i mänsklighetens historia. Gamla regler gäller inte längre.
Våra gamla kostrekommendationer baserades främst på beräkningar om hur bristsymtom och undernäringska avvärjas med hjälp av inhemsk livsmedelsproduktion. Nu är förutsättningarna radikalt annorlunda: Det handlar om hur vi ska skydda oss från övervikt och sjukdomar under ett långt liv med måtlig fysisk aktivitet.
Nutrition är en ganska ung vetenskap där etiken och den mänskliga faktorn gjort det svårt att få fram säkra resultat. Dessutom handlar det ju om hur kosten påverkar oss på mycket lång sikt. Bra forskning tar tyvärr tid. Mycket av den tidiga forskningen som ledde till upptäckt av vitaminer skulle betraktas som skriande oetisk idag.
Först senaste åren har det därför kommit övertygande forskning som säkert säger att våra gamla kostråd behöver modifieras. Och det finns knappt någon ny forskning som stöder de gamla kostråden med 6-8 brödskivor om dagen i det läget.
Men det konservativa Livsmedelsverket står fast när de presenteras för alternativa kostpyramider grundade på modern forskning:
"Oftast visar det sig att den här typen av förslag ofta stämmer med våra nordiska rekommendationer" säger Åke Bruce i SvD.
Det gör den inte alls. Tvärtom. Men jordbrukspolitik, ekonomiska intressen, dolda lojaliteter och vanlig hederlig bekvämlighet och envishet har satt skygglappar på kostetablissemanget.
Det är ett stort tankefel att bra vetenskap baseras på eviga sanningar. I sådana fall kvalar fnoskerier som humoralpatologi och astrologi in. I själva verket är just föränderlighet, kritiska diskussioner och öppenhet för nya rön livsluft för god vetenskap.
En del av det är helt rätt tänkt. Allt fler studier visar att det är viktigt att äta långsamma kolhydrater. Alltså mat med lågt GI (glykemiskt index). Att äta med lågt GI behöver inte innebära att friska människor lassar på med med fett och protein. Det innebär i första hand att man minskar på vitt ris, vit pasta, potatis och framför allt socker. Och väljer långsamma kolhydrater och nyttiga fetter istället.
Den nya alternativa kostpyramiden som presenteras i Svenskan är rätt rejält snurrig och kommenteras inte alls av Inger Atterstam. Överhuvudtaget har Svenskan varit på efterkälken medan DN har profilerat sig i kostfrågan.
Vad är det för fel på den nya pyramiden? För det första tar man inte alls hänsyn till miljöaspekter. Men det kan vi lämna därhän eftersom det är en separat fråga. Sen har fullkorn inte mycket bättre GI än vitt bröd. Det är helkorn och surdeg som ger lågt GI. Att morot kommit på svarta listan är helt bisarrt. Visserligen är kolhydraterna i morot snabba. Men morot är mycket energisnålt och innehåller inte särskilt mycket kolhydrater per protion. I synnerhet inte i jämförelse med hur mycket nyttigheter de innehåller. Detta gäller i viss mån majs också. Och att helt utesluta potatis är fånigt. Behandla den som andra grönsaker och rotfrukter. Ät med måtta men betrakta den inte som stapelföda. Och välj sorter och tillagningsmetoder som ger lägre GI. Och att begränsa nötter, som ger bra fett och mycket annan näring, men sätta smör som basmat är vrålkorkat. Visst ska vi ge nya kostråd, men inte så här okunniga och orealistiska.
Men jag hoppas och tror att kostråden kommer att ändras. Nu kommer en till intressant fråga: Ska vi misstro alla experter för att kostråden ändras? Nej. Att kostråden förändras är inte det tecken på att det är något fel på traditionell vetenskap. Det är snarare ett sundhetstecken. (Det osunda är att det går för långsamt.) Lyxen att majoriteten av befolkningen lever så länge och i ett sådant överflöd är ett helt nytt fenomen i mänsklighetens historia. Gamla regler gäller inte längre.
Våra gamla kostrekommendationer baserades främst på beräkningar om hur bristsymtom och undernäringska avvärjas med hjälp av inhemsk livsmedelsproduktion. Nu är förutsättningarna radikalt annorlunda: Det handlar om hur vi ska skydda oss från övervikt och sjukdomar under ett långt liv med måtlig fysisk aktivitet.
Nutrition är en ganska ung vetenskap där etiken och den mänskliga faktorn gjort det svårt att få fram säkra resultat. Dessutom handlar det ju om hur kosten påverkar oss på mycket lång sikt. Bra forskning tar tyvärr tid. Mycket av den tidiga forskningen som ledde till upptäckt av vitaminer skulle betraktas som skriande oetisk idag.
Först senaste åren har det därför kommit övertygande forskning som säkert säger att våra gamla kostråd behöver modifieras. Och det finns knappt någon ny forskning som stöder de gamla kostråden med 6-8 brödskivor om dagen i det läget.
Men det konservativa Livsmedelsverket står fast när de presenteras för alternativa kostpyramider grundade på modern forskning:
"Oftast visar det sig att den här typen av förslag ofta stämmer med våra nordiska rekommendationer" säger Åke Bruce i SvD.
Det gör den inte alls. Tvärtom. Men jordbrukspolitik, ekonomiska intressen, dolda lojaliteter och vanlig hederlig bekvämlighet och envishet har satt skygglappar på kostetablissemanget.
Det är ett stort tankefel att bra vetenskap baseras på eviga sanningar. I sådana fall kvalar fnoskerier som humoralpatologi och astrologi in. I själva verket är just föränderlighet, kritiska diskussioner och öppenhet för nya rön livsluft för god vetenskap.
Etiketter: GI, kostrekommendationer, Livsmedelsverket, matpyramiderna
upplagd av Lisa
7/04/2007 05:20:00 PM
16 kommentarer
