Äntligen har Livsmedelsverket reviderat sina enkla kostråd. Från den fullkomligt bisarra ovetenskapliga rekommendationen att vi ska basera vårt kosthåll på bröd. (Ät bröd till varje måltid, gärna fullkorn”) till det mer resonliga ”Välj i första hand fullkorn när du äter pasta, ris, bröd, flingor och gryn.” Och om du inte tycker att det är så stor skillnad får du läsa en gång till.

Men med tanke på att vi bara ”i första hand ska välja fullkorn” och att så kallade ”fullkornsprodukter”, enligt en branschöverenskommelse,  bara  behöver innehålla 50 procent fullkorn tycker jag inte att det räcker. Ett annat problem är dock  att fullkornsbröd, till skillnad från ”helkorn” och surdegsbröd , sällan har särskilt lågt GI (glykemiskt index) . Vid metastudier är sambandet mellan GI och hälsa mycket bättre belagt än det mellan fullkorn och hälsa. (Studien gäller hjärt- och kärlsjukdom).

Jag tycker överhuvudtaget inte att man ska se vitt bröd och andra snabba kolhydrater som en bas i kosthållet. Jag anser att allt vitt bröd som inte är bakat helt med surdeg ska betraktas som godis. Något vi äter till helgen. Mycket av ”fullkornsbrödet” som innehåller 50 procent fullkorn är alltså till hälften godis. En kanelbulle som bakas på ägg, smör och mjölk innehåller mer näring och har ofta lägre GI än en skiva vitt bröd. Samma sak gäller de kritvita risen jasmin och basmati som har horribelt låga näringsvärden och högt GI (i synnerhet om det kokas i riskokare).

Kostdoktorn visar en bild från kampanjen 1976 där Brödinstitutet propagerar för vitt bröd som ett sunt livsmedel. Jag lånar den!

Experterna från Livsmedelsverket brukar argumentera att om man följer deras rekommendationer får man automatiskt en kost med lågt GI. Det är helt enkelt inte sant. Om en dryg tredjedel av tallriken består av potatis, ris eller coucous bröd blir GI högt, oftast oavsett om det är fullkorn med i leken. man måste skilja på fullkorn och helkorn, dessutom påverkar tillagningsmetoder.

Nu tjatar jag lite, för det här har jag skrivit om förut. Om vi tittar på metastudierna, vad det finns starkast belägg för, fundera sedan på hur Livsmedelsverkets enkla kostråd speglar dem. Kostråden är visserligen till för alla men just hjärt- och kärlsjukdom är det som vi flesta drabbas av. Och då har vi traditionellt  kostbehandlats med tallriksmodell med mycket snabba kolhydrater, minskat totalfett och mättat fett och fleromättade margariner:

1. Ät mindre.
2. Se till att din stapelföda har  lågt glykemiskt index
   
3. Undvik transfetter.
4. Ät grönsaker.
5. Ät enkelomättade fettsyror (t ex olivolja, rapsolja)
   
6. Ät nötter.
   
7. Undvik en ”typiskt västerländsk” kost till förmån för en ”Medelhavskost” (men vi vet inte vad i den som är farligt, förmodligen en kombination av alla de ovanstående faktorerna.) Jag undviker främst snabba kolhydrater och socker.
   
8. Mindre säkra men intressanta samband finns mellan hjärt- och kärlsjukdom och fibrer, fullkorn, alkohol, fisk (samt omega-3-fettsyror), folat, samt vitaminerna E, C och betakaroten (men bara om de förekommer naturligt i maten). Så håll ett öga på dessa faktorer, i synnerhet fisken!
9. Dåliga samband (alltså inget som man kan gå ut och informera om påverkar hjärt- och kärlsjukdom och påstå sig ha torrt på fötterna om man är hederlig): Mättat fett, totala mängden fett, tillskott av vitamin C och E, kött, ägg, mjölk.

Allt fler studier visar att fet mat inte gör dig fet. Tyvärr är DN-artikeln inte skriven av Karin Bojs och därför en rätt förvirrande rewrite. Redigerarna skiljer inte heller på Atkins, GI och fettrik kost. Artikel illustreras med ett paket smör trots att personerna på den fettrika kosten uppmuntrades att äta vegetabiliska fetter.Istället för att kritiskt granska undersökningen har man på kvällstidningsvis intervjuat fem personer om de har bantat. Gäsp! Bättre artikel finns här.

Man måste säga att viktnedgången inte var särskilt imponerande. I snitt mellan 5,5 och 3,5 kilo för de olika dieterna. Detta efter två år av massiva insatser med information av försöksdeltagarnas familj, motion etc.  Det intressanta med artikeln är att den med skrämmande tydlighet visar att Livsmedelsverket har väldigt lite på fötterna när de anser att fett är den stora hälsoboven.

Min åsikt är att diet aldrig får bli religion. Man måste ständigt vara beredd att ompröva sina åsikter. Jag är ganska osäker på om man bör ha livsmedelsrekommendationer i dess nuvarande form. Och jag är väldigt säker på att de idiotiska energiprocenten ska bort. Vi vet för lite för att ta på oss ansvaret för att få folk att lägga om dieten.

Hur äter jag själv då? Jo, i stort sett inget vitt. Socker används som en krydda, kaffebröd och kakor någon gång i veckan. Tårta och bakelser någon gång i månaden. Smågodis en gång i veckan. Glass varannan vecka när min man gör. Bröd: max 2 skivor per dag och nästan bara fullkorn. Frukt: max 2 om dagen. Och russin. Bisarra mängder nötter, kopiösa kvantiteter ägg, mycket kött och kyckling, för lite fisk, mycket ost, mycket olja, mycket baljväxter, mycket grönsaker. Potatis används som en grönsak. En kombination av medelhavsdieten och en kolhydratsnål kost med andra ord. Jag gillar den här typen av mat och håller vikten när jag äter så. Börjar jag äta för mycket mackor eller fettsnålt går jag upp i vikt snabbt.

Men det viktiga är att det här är mat jag trivs med och jag blir lycklig av.