Genom förträffliga Lotta Brinck (missa inte heller hennes braiga blomkålsidé) hittar jag Naturskyddsföreningens rapport om hur ekologisk odling kan ge ökade skördar.

Det där argumentet om att ”vi inte har råd” med ekologisk odling eftersom det ger mindre avkastning har jag aldrig köpt. Det handlar ofta om kortsiktiga beräkningar och bortser från att ett beroende av handelsgödsel och bekämpningsmedel kan vara fatalt för U-länder. Visserligen finns det många tillfällen när små mängder konstgödsel och bekämpningsmedel kan ge stora resultat; men då förlorar producenterna en lönsam nisch också. Dessutom sker mycket av den ekologiska odlingen i kooperativ och under mer humana omständigheter.

Trist bara att just risodlingar är en stor miljöbov i andra perspektiv på grund av sina stora metanutsläpp. Beroende på hur man räknar står risodlingar för någonstans runt en femtedel av alla metanutsläpp som orsakas av människan.I ett lokalt perspektiv måste dock risproduktionen ses ur ett annat perspektiv eftersom den ofta kombineras med fiskodlig och då bidrar med viktigt protein

Vitt ris, i synnerhet basmati- och jasminris kokt på traditionellt vis, tillhör bland det onyttigaste du kan äta. Pilsnabba kolhydrater och nästan kliniskt fritt från övrig näring.  Ät råris av grövsta sorten och skippa kritvitt ris utom till fest. Hela grova gryn, potatis och andra rotfrukter är bättre alternativ. (Tyvärr älskar ungarna vitt ris, men jag har förklarat att ris är onyttigare än glass så de får välja. Och då väljer de glass till efterrätt.)

Jösses, nu börjar det här låta som en lärobok så jag rockar loss med lite rårisgröt innan ni somnar! Lova att ni testar det här, för det är sjutusen gånger godare än det låter.

Rårisgröt med vanilj och kanel

Receptmakare: Lisa Förare Winbladh

Portioner: 4

Tid: Bortåt 2 timmar

Låt dig inte förledas av rårisets nyttighet. Den här gröten är galet, galet god och brukar omvända alla fullkornsfobiker. Perfekt att frysa in i portioner och ta med till jobbet. Receptet är ganska ungefärligt för olika rårissorter beter sig rysligt olika. En del vill ha varm eller kall mjölk till sin gröt men jag tycker att just den här gröten är godast när den kokas ganska lös och äts som den är.

• 2 dl rundkorningt råris
• ca 12 dl vatten+mer allt eftersom
  2 krm salt
  1 kanelstång
  1/2 vaniljstång
  1 msk farin eller ljust muscovadosocker
  50-100 g smör, rumsvarmt
• Till servering:
• Kanel, gärna vietnamesisk
  Ljust muscovadosocker

1. Koka upp ris, vatten och salt i en stor tjockbottnad kastrull. Låt sjuda under lock drygt 1 timme, tills det börjar bli mosigt. Ha tålamod! Vissa sorter kräver längre tid. Tillsätt mer vatten allt eftersom, olika rissorter kräver olika mycket. du kan också ställa in hela grytan i ugn, ca 125°C och bara röra om då och då.
2. När det börjar se trevligt grötigt ut slänger du ner en kanelstång och snittad vaniljstång. Mojsa ut vaniljfröna i gröten och låt skidan sjuda med.
3. Låt puttra till en härlig gröt, ytterligare ca 30 minuter. Rör om ofta så att det inte bränner vid. Späd till lagom konsistens. Jag gillar när min gröt är tunn och tänk på att den stelnar när den svalnar bara några grader. Smaka av med socker, smör och till sist kanske mer salt.

Jag gillar kriget mot plastkassar. Även om frågan är komplex behöver vi inte använda så förpipplat många.  Visserligen brukar vi gå jämnt skägg, eftersom vi använder dem som sopkassar. En in, en ut, precis som på populära diskon i min svunna ungdom. Men nu ska vi börja (har tjuvstrtat men glömmer) med nedbrytbara miljösoppåsar (vanskligt sköra) och stoppar ner inköpta pryttlar i min tantiga dramaten. Hoppas att inte sopgubbarna löper amok.
Det kan anföras att korståg mot kassar en struntsak, men sopbergen består av massor av struntsaker och någonstans måste man ju börja.

Apropå struntsaker så börjar vår gröna vecka 19:de januari och pågår en vecka framåt. En struntsak för miljön men en utmaning för en familj av köttälskare. Hur många av er vill hänga med och äta laktoovo-vegetariskt en vecka? Vi byter recept, tipsar och diskuterar här på bloggen (och på era). Anmäl er i kommentarerna nedan så gör jag en länklista dagen det börjar. Ni som redan äter grönt får fungera som mentorer. Bland annat kommer Matälskarna att våga sig på ingrediensen på bilden, inköpt på Hötorgshallen. Kom inte och säg att det är trist att vara vegetarian!

Däremot är det ingen struntsak att Ung farbror blev Veckans matnörd för att han lovade att bli bråkigare mot producenter. Utmärkt och ingen bekväm halvmesyr. Grattis!

Jag missade gårdagens ledare i DN. Inte särskilt förvånande konstateras det för femtioelfte gången att politikerna visserligen ägnar sig åt grön retorik och vi konsumenter oroar oss för miljön. Men i praktiken äter vi lika mycket kött som tidigare och flyger mer än någonsin. Vårt miljöengagemang blir till en läpparnas bekännelse. Vi köper eko-mjölk men åker på weekendresor till New York.

Vad sägs om att avge ett grönt nyårslöfte nedan? Välj ett realistiskt. Även små grejor hjälper, låt oss inspirera varandra. Mina löften är:

1. Att inte heller i år flyga inrikes (mer än i absoluta nödfall).
2. Att börja sopsortera metall (sopsortering är min svagaste gren)
3. Att bli mycket bättre på att ta tillvara på rester (inte lätt för en matshopaholic som jobbar med receptutveckling). Bland annat genom att ge bort mat till grannar och andra efter matplåtningar.
4. Och sen ett helt annat löfte för att se till att mitt myckna skrivande inte helt konkurrerar ut läsandet, vilket snudd på skett de senaste åren: En bok i veckan ska recenseras här ut mataspekt. Skönlitteratur eller facklitteratur … Låt oss kalla det vård av den mentala miljön. Aj, vad krystat men det får ni leva med.

Uppmana till gröna löften på din blogg och länka hit så lägger jag upp länkar till er. Uppmana alla dina läsare att göra samma sak. Tänk om vi kan få idén att sprida sig! Bästa gröna matlöfte blir dessutom Veckans Matnörd!

Ninna

Ung farbror

Kaospatrullen

En kreativ röra

Mellan sabb och skogis

Ett öppet fönster

Vera lagar

NewbieCooking

TBFKAEM

Ung tant

Saffran och citron

Bleckisen

Dievas liv och äventyr

Matderivén

Bondhustrun

Lunchlådan

Linas sida om mat

Gröna fingrar

Mitt liv som kund

Annamarias mat

Roslagsmat

Lata mammans receptblogg

Patrik blandar ihop

Salta Stellan

Kalaskokerskan

Med balkong

Mathimlen

Try not to look so pretty

Annas skafferi

Min smak

Mat och allt det där

Wasabilicious

Pain de Martin

Lotten

Pappa Brun

Camillas tankar

Mat och politik

Mamma mat

Bokomaten

Min brors kokbok

Saltflingan

Tre tjejer i köket

Kinnas mat