Jag vet inte hur det gått till, men nu är kylen så där mystiskt ogenomtränglig igen. Som en djungel i Amazonas där man hugger sig fram med machete i den mörka gåtfulla vegetationen och stöter på tidigare okända livsformer.

I själva verket är orsakerna till sakernas tillstånd en provkarta över mina sämsta egenskaper. En matfotografering som inställdes efter fem åttondelar på grund av min dåliga planering, en övermodigt stor leverans från Årstiderna,  envist sparade produktprover för äckliga för att äta upp men jag är för snål för att kassera. Och så en jäst ost som min rättshaveristiska ådra förhindrar mig att slänga för att jag ska reklamera den. Snart.

Jag kan inte skylla på någon annan.

Att se in i kylskåpet är att se in i sin själs skitigaste vrår. Inte konstigt att man vill göra lidandet kort. Så ikväll funderar jag på kylskåpsroulette. En snabb bön till köksgudarna, ett kraftigt ryck i dörren – en lavin. Och så måste man laga mat på det som fallit ut.

Så när ni känner doften av åldrig kyckling med nutella, roquefort, pesto, röd curry, blomkål och coctailbär över Hornstull  vet ni att jag snart får mitt rättmätiga straff.

Edit: Jag tänkte att jag skulle vara lite smart. Eftersom jag skulle fixa brillorna på St Eriksplan och behövde mjölk kom jag på den geniala idén att slinka in på Cajsa Warg för att köpa en liter god Järna-mjölk. Efter tre sekunder i butiken kände jag de första nervösa ögonryckningarna, efter sju sekunder gick hela min varelse in i födosök-mode. Först 284 kronor senare mindes jag tillståndet i kylen. Jag är förtappad.

Nu har snuvan som hållit min stackars man i ett järngrepp i två veckor slagit klorna även i mig. Den är inte att leka med och jag besparar er alla detaljer på det att ni må behålla er goda aptit.

Så det är bara att ställa in dagens matlagnngskurs och fundera på vad jag ska göra med den mat som redan köpts in.

Dessutom har jag till min häpnad upptäckt att vissa människor i nådens år 2009 inte förser sina mejl med kontaktuppgifter längst ner. Så jag har inte fått tag i ett par av kursdeltagarna. Måste komma ihåg att uttryckligen begära telefonnummer av alla nästa gång.

Nåja, nu ska jag fundera på vad man ska göra med asiatiska örter man ändå inte känner smaken på.