Säg hej till din nya vän huitlacochen! Han är inte vacker, men du är väl inte sådan som dömer någon efter ytan?

Jag lärde känna honom i går när min vän (just nu min allra bäste) Benny på Grönsakshallen i Sorunda kom över med två små sötnosar. En odlare på Gotland hade beklagat sig över märkliga cancersvulster på majsen och Benny köpte upphetsat alla de drabbade majskolvarna. Huitlacoche, eller corn smut, är en parasitsvamp som bildar stora aromatiska sporsäckar med tydlig och ljuv svampsmak. Den kallas för majstryffel av dem som sett ljuset, den skälls för pest av andra.

Mitt skötebarn och ligger i kylen och väntar på att få hamna i en stuvning i en öppen lasagne vilket jag tycker är ett värdigt slut för en huitlacoche. Doften är stor och saltsöt som mjök och majs i kubik, har en tydlig, lite feral doft av skogssvamp. Kristin som vann den andra gjorde huitlacoche con rajas sin. Här finns mer recept och du vill utforska möjligheterna.

Vissa ytliga människor faller inte i farstun för huitlacochen, Min man kastade en blick på den vanskapta varelsen och frågade: ”Ska vi äta den där? Var det inte något liknande som fick hela byar att hallucinera och bli vansinniga på medeltiden?” Jag gav honom en frostig blick: ”Det var mjöldrygan.”

Ändå. Hörde jag inte märkliga, små mjuka viskande knäppande ljud från kylen i natt? Som om något försiktigt befriade sig från sina höljen. Ingenting känns riktig säkert längre. Inte sen jag läste Kelly Link. Om ni hör något som liknar en vargflock vid Hornstull i natt, är det vår familj som drabbats av huitlacochens förbannelse.

Jag är en kritisk människa, vissa kallar mig oresonlig. Ibland övergår min hälsosamma skepticism i rena spekulationer och flirtande med konspirationsteorier. Till exempel när det gäller king solo. Jag har redan konstaterat, och på sätt och vis lett i bevis, att bananschalottenlöken är ett djävulens verktyg. Förvisso en charmerande  lök på sitt vis. Men schalottenlök är det fanimig inte. Fel smak, utan smörighet och… ptja, fel helt enkelt. Ingen fullgod ersättare.

Nu har jag samma antipati mot vitlökscook-aliken king solo. Bara ordet lättskalad gör alla oss som får en kick att valhänt trä övermogna smultron på strå nervösa. Saker som säljs på bekvämlighet tilltalar inte nördar.

Nu undrar jag: Smakar king solo verkligen vitlök? Är den lika bra som vitlök? Jag har en känsla av att den saknar såväl sting som svavelsötma. Inkräktaren har sitt ursprung i Yunnan, och jag måste nu erkänna att jag (trots min respekt för det kinesiska köket) överhuvudtaget har fördomar mot kinesisk vitlök som jag tycker snarare luktar som man gör dagen efter man ätit vitlök snarare än vitlök i sig.

Vad tycker ni om king solo? Är det vitlök? Eller har den rent av ett egenvärde?

(Och när jag ändå är i farten vill jag passa på att varna för ingefäran från Brasilien som säljs ibland. Låt mig fatta mig kort: Inte bra.)

Jo, jag inser att nördfaktorn är hög på det här receptet. Men när du väl fått hem grejorna går det som en dans att laga. Använder du musslor odlade på rep är de rena och fina och behövs inte skrubbas och ansas.
Skölj de asiatiska örterna noga före användning och låt dem gärna ligga i kallt vaten en kvart. Torka dem sen noga innan du hackar dem.

Kayang eller risfältsört är en köttig, saftig ört med en säregen selleri- och korianderliknande doft som konstigt nog passar finfint med havtorn. Blanda resten av örten i en potatissallad med schalottenlök och curry och servera till stekt fisk eller ännu mer musslor. Du hittar den på asiatiska butiker.

Den kinesiska gräslöken kan ersättas av salladslök. Koriander eller finhackad selleri kan ersätta kayangen.

Receptet är tillägnat min fasters fina flickvän Margareta som inte tål vanlig vitlök men älskar musslor.

Blåmusslor sjudna i havtorn med kayang och kinesisk gräslök

Receptmakare: Lisa Förare winbladh

Portioner: 4

Tid: 20 minuter

• 1 kg fina feta blåmusslor
• 1 dl havtornsmarmelad, inte för söt
• (1/2 tsk finhackad röd thaichili, sorten som är ca 5 cm lång)
• 1 dl vitt oekat vin, gärna riesling
• 2 tsk finriven ingefära
• 2 msk  finhackade stjälkar från kinesisk gräslök
• 2 msk finhackade stjärkar från kayang
• ½ dl grovhackade blad av kinesisk gräslök
• ½ dl plockade blad från kayang

1. Skölj musslorna noga i mycket kallt vatten. Släng alla som är öppna och inte sluter sig vid en lätt påknackning.
2. Koka upp havtornsmarmelad, riesling, ingefära och hackade stjälkar av kinesisk gräslök och kayang i en stor rostfri kastrull. Låt sjuda sakta två minuter.
3. Höj värmen. Lägg ner musslorna och sätt på locket. Låt sjuda ca 3-4 minuter. Lägg ner örterna. Skaka runt lite och sjud i tterligare någon minut eller två tills alla musslor öppnat sig. Dra kastrullen av värmen.
4. Gå igenom musslorna och släng alla som inte öppnats. Servera med ett stolt leende.

Älsklingen semestercyklar på Gotland och har lämnat mig med en hel kyl full med mat.Och hur kul är det attäta ensam? Begick misstaget att besöka en av kvarterets indiska krogar vid lunch. Huga! Lättjan fick sitt straff i form av azo-knallröd flotig gucka och varmhållet ris. Sjön hade varit ett bättre ställe för de 80 pix det kostade.

Enda stället jag fått prisvärd indisk mat (förutom den pakistanska likartade på Lilla Pakistan) är på Shanti. Är det någon som varit på Shantis nya krog?

Nå, även om ni alla misslyckades skändligt på förra Veckans matnördsuppdrag fanns det en som misslyckades mindre än alla andra. Nämligen Doris och Rita som gissade på aprikos. (Och för er som läser hennes blogg: D&R är en enormt sprudlande och glad person IRL) Rätt var var persika och huesillos på orignalspråk. Av detta gör man mote con huesillos. Recept kommer snart. Är dock inte helt övertygad om påfundets förträfflighet än.

Huesillos finns bland annat på Palmyra på Möllevångstorget i Malmö eller på Latinamerikanska livsmedel på Hötorgshallen.

Nästa Veckans matnörd-fråga är lätt som en plätt. Vad är det på bilden?

Egentligen är det jag som är veckans matnörd för det var jag som tjatade på Johan så att han publicerade receptet på sin halvfräscha sallad. Men eftersom det varit lite klent med utnämnandet av matnördar tar vi en till pang på.

Vad är det här (originalspråk tack!) och vad använder man det till? Man behöver inte gissa rättast för at vinna. Bara bäst.

Missa inte Jens fina artikel om Art Smith som förälskat sig i svenskt knäckebröd. Läs den och inspireras till egna knäckelekar i köket. Boken  imponerar däremot inte riktigt en matnörd med anspråk, roliga men för få recept (32), för lite substans och för uppblåsta bilder. För lite för pengarna helt enkelt, inte minst som varenda tidning gör utdrag. Här har ni ytterligare åtta recept till förutom de DN bjussade på. Och så är det lite sorgligt att man måste hitta en amerikansk kock för att skriva om knäckebröd.

I morgon kommer bilder från matdäckningen med Boel, Olle och Granne. Till dess får ni nöja er med ditten och datten

Nu till den dramatiska kungörelsen! Vinnare blev … Ung Farbror som påminde mig om drömmen om att smaka sockerkaka förstärkt med frömjöl av kaveldun. En dröm jag närt sen jag lusläste Ätliga växter i skog och mark som barn. Är det någon som smakat kaveldun?

Hedersomnämnande till Jessika för hennes vurmande för olika banansorter.

Nästa Veckans matnörd blir den som kan förklara vad det här är och varför jag blev förkrossad när jag hittade den i mina föräldrars kyl.

Man orkar inte blogga varje dag. I synnerhet inte sådana dagar man upplevt ostar som krävs en Dante för att beskriva. Himmel eller helvete? Har inte bestämt mig än.

Ja, det är bara att gissa på. Jag håller på att skriva en artikel om ingrediensen i fråga. Tror den nämnts här i spalten tidigare.

Om du inte vet kan du ändå stillpoäng för bra förslag (och kan rent av vinna utan att komma med korrekt lösning).

Priset är som vanligt omåttlig ära och en hedersplats till höger.

Gissa på!

(detaljbild nedan)

Igår bjöd vi ner våra förtjusande grannar på spontanmiddag eftersom vi hade flundra från Årstiderna som måste ätas upp. Och det blev en sån där kväll när allt vi lagade blev rktigt bra trots att vi experimenterade hejvilt.

Min man gjorde en fantastisk ölbaserad frityrsmet till fisken (recept kommer när han provlagat en gång till, håll tillgodo med detta så länge). Jag svängde ihop en superenkel asiatisk salsa (ehem, dagens värsta ordfusion)  på burkade körsbärstomater. Och ett lyckat tillbehör på savoykål.
Ingrediensen på bilden spelade en viktig roll i middagen men vad i jösse namn är det? Rätt svar och/eller begåvat förslag på användningaområde blir nästa Veckans Matnörd.

Förra veckan segrade Hobbykocken för sin surkålsentusiasm. Stort grattis!

Snabb asiatisk dippsås

Den här raketsnabba såsen passar på vintern när man har tomat-cravings men inga fina tomater att tillgå. Variera kryddningen efter eget huvud. God till panerat och friterat men även till fetare griskött som revbensspjäll och karré.

Receptmakare: Lisa Förare Winbladh

Portioner: 6

Tid: 5-10 minuter

• 1 burk Mutti körsbärstomater
• 1/2 lite rödlök, i bitar
• 3 cm oskalad ingefära, tunt skivad
• 1/2 msk asiatisk fisksås eller ljus soja
• 1 liten thaichili, ca 5 cm eller annan chili efter behag
• 2 msk grovhackad koriander
• 2-3 tsk ljust muscovadosocker
• 1 msk pressad lime
• skal av 1/2 lime (avskalat med potatisskalare)
• • Kör alla ingredienser till slät sås i kannmixer. Smaka av med mer lime om det behövs.

Redan dags för ny tävling! Kolla in den märkliga råvaran till höger. Tre frågor ska besvaras för full pott.

a) Vad i all sin dar är det här?

b) Vilket land (grannland accpeteras till nöds som korrekt svar) kommer de ifrån?

c) Vad vill du laga på dem? Svara gärna med recept på egen blogg så länkar jag.

Förstapriset är det vanliga. Respekt, ära och en hedersplats till höger.

För övrigt vabbar jag små, stackars febriga barn. Mycket chokladkakor går det åt. Mig är det ingen som tycker synd om trots att jag har en febertopp på 37,6. Inget anmärkningsvärt om man inte känner mig så väl att man vet att jag i normala fall snittar på 36,0. Förmodligen är jag en iguana.