Idag firar nyckelhålsmärkningen 20 år. Och förhoppningsvis blir det sista födelsedagen innan den stackars kraken går i pension.

Nyckelhålet inroducerades 1989 för att leda konsumenterna till produkter med mindre fett och mer fibrer. Produkter som hade en viss fiberhalt och en låg fetthalt fick bära ett adelsmärke i form av ett inbjudande klargrönt nyckelhål. Jag läste till dietist, var fena på att laga fettfria såser och bakade Uppsalas smarrigaste havreklimuffins.  Självklart applåderade jag tilltaget som skulle göra det enklare för kunderna. Det var en lyckligare tid, då jag var full av tillförsikt och mindre av matträttshaverist.

Nyckelhålsmärkta bröd fick innehålla upp till tio procent socker och sju procent fett så länge de innehöll tillräckligt mycket fibrer. Typen av fett reglerades inte  och tillverkarna användes ofta delvis härdat vegetabiliskt fett med transfettsyror.

Resultatet blev en febril produktutveckling där brödproducenterna tävlade om att tillverka så fiberrika vita bröd som möjligt. Generellt kan sägas att producenterna valde fibrer som förändrade smak och konsistens på vitt bröd så lite som möjligt. Vitt bröd förses med ärtfibrer, vanliga havregryn blandas med vetekli och kalls för fiberhavregryn.

2004 föreslogs att nyckelhålsmärkt bröd måste innehålla viss mängd fullkorn samt nå upp till fiberhalten. Förslaget skickades på remiss till industrin som nästan enhälligt underkände förslaget. Det var lättare att sälja belka bröd dopade med fibrer från ärtor och betor. Det verkade finnas en tanke om att det inte var någon sport att producera naturligt nyttig mat, nej industrin måste visa sin innovationsförmåga för att belönas med nyckelhålsmedaljen. Först 2005 togs ett steg mot ett helmatstänkande, då Livsmedelsverket beslöt att även grönsaker, frukt och osötade bär också fick bära nyckelhålsmärket.

I juni 2009 infördes äntligen regeln att nyckelhålsmärkt mjukt bröd måste innehålla fullkorn. Hela 25 procent fullkorn. Jag skojar inte. Samtidigt infördes beränsningar om olika sockerarter. Problemet är bara att stärkelse ofta förvandlas till sockerarter så snabbt i kroppen att tillsatt socker inte har särskilt stor betydelse. De flesta verkar ha klykat begreppet GI utom Livsmedelsverkets experter.

Det pinsamma är dessutom att det inte finns klara bevis på att fiberberikade bröd innebär någon hälsofördel. Studier om huruvida fibrer har hälsofördelar eller inte är mycket svårtydda. Det de stora studierna tyder på att det är fiberrik mat som ger ett skydd. Inte fiberfattig mat med tillsatta fibrer.

En annan idé med nyckelhålet var att minska andelen fett i kosten. Enligt det rådande paradigmet var det främst det mättade fettet som var boven i dramat. En idé som när den granskats vetenskapligt visat sig ha väldigt lite kött på benen. Den senaste observationsstudien på barn visade att de barn som drack fet mjölk hade ett lägre BMI (de var alltså slankare) än de barn som drack nyckelhålsmärkt mager mjölk. En annan studie visade att mättat fett tyckets skydda mot hjärt- och kärlsjukdom hos äldre män när det kombinerades med frukt och grönaker. Enligt WHO:s senaste genomgång fanns ingen koppling till högt fettinnehåll i dieten och hjärt- och kärlsjukdom. Inte heller hittades negativa effekter av hög andel mättat fett.

Det kanske börjar bli dags att införa en ny märkning som baserar sig på sund forskning. Pensionera nyckelhålet innan det ställer till mer skada.