Jag fick en fråga som passade som hand i handske, som ett lagerblad i kalopsen … Ja, helt enkelt en drömfråga. Den kom från jana en stackars människa som lever i så desperat oreda att hon inte ens hittade sina versaler.

”hur förvarar/ordnar man bäst sina kryddor? hopplöst att hitta rätt om man har dem i ett skåp eller låda. så less på att leta och ge upp.”

Kära jana!

Medan olika rekryteringsfirmor och dejtingsajter lägger ner miljoner på att få fram ett vasst instrument för att analysera en persons innersta väsen finns lösningen skrattretande nära; närmare bestämt i köket. Du har säkert hört det gamla ordstävet ”Säg mig ditt kryddskåp och jag ska säga dig vem du är.”.  Det är sant. Även om man försöker skyla över sin torftiga personlighet med en armada av montazamiansk skimrande knubbiga  kuddtofsar avslöjas man obarmhärtigt när kryddskåpet öppnas och en burk Piffi Allkrydda och en ask tandpetare avslöjas. Eller ett virrvarr av burkar, påsar och askar varav många gick ut 1963.

Om du däremot kastar en blick in i till exempel mitt kryddskåp inser du att det rör sig om en manifestation av ett högre väsen. Ett förunderligt intellekt, helt enkelt. Jag inordnar nämligen givetvis kryddskåpet efter regioner och varje region har tilldelats en låda eller två. Lådorna har namn som Nordeuropa, Korea/Japan, Kina(sichuanpeppar, stjärnanis etc), Kuf-Kina (angelikarot och andra medicinska ingredienser), Indien, Sydindien (hing, svart senapsfrö, curryblad, torkad chili etc) , Mexiko (epazote, achiote, mexikansk kanel, hoja santa etc). I dessa ligger framför allt de något ovanligare kryddorna som används i regionen. Denna sortering kompletteras med en låda för söta kryddor (tonkabönor, olika sorters vaniljstång, rålakrits etc.) och en baslåda för alla baskryddor i påsar (såna kryddor som finns i vanliga affärer). Ganska många av baskryddorna föreligger i dubletter eller tripletter. Fänkål kan alltså återfinnas i baslådan, men även i Sydeuropa och i Kina. Eftersom jag i grund och botten är en ganska konservativ kryddare använder jag nämligen nästan alltid ganska klassiska kryddkombinationer. Undantag finns dock. Så efter att ha inspekterat moroten eller kaninen och läst av dess aura fattar jag beslutet: Sydindien! Och plockar ner den lådan och börjar jamma.

Jag är så stolt över detta arrangemang att jag funderar på att vid min död låta gräva ner mig i en lämplig mosse med alla mina kryddor – och på så sätt  nå evig berömmelse som något slags kvinnlig bockstensman, när någon framtida kultur gräver upp mig.

Men för all del, det går ju bra att använda bokstavsordning också.

Det går också bra att lämna egna förslag på kryddarrangemang i kommentarerna nedan. Seså, bred ut era stjärtfjädrar och visa vad ni går för! Om ni känner er blyga kan jag avslöja att ingen av kryddorna användes vid lunchen då jag åt Findus köttfärssoppa på burk. Den tomma burken kommer inte att grävas ner med mig i mossen.