I många år var jag en massornas talesman. Nåja, de matintresserade massornas. Mycket av min matlagning gick ut på att pliktskyldigt blåsa liv i mediokra råvaror. Ett år bodde jag i Råcksta och handlade på världens kanske sämsta Ica. Varje fredag publicerade jag ett recept i Metro där kriteriet var att resultatet måste bli fullgott trots slokande grönsaker och ledsen lax. Hoppet stod till kryddornas magi. I min iver att använda lättillgängliga ingredienser blev jag en fena på attt krydda med anis, fänkål, kummin och snudd på dödliga mängder spiskummin. Men ibland var det lite som att sminka ett lik. (Finns det en titel för denna yrkeskategori? Likpimpare?)

Visserligen har jag med tiden börjat använda mer exotiska ingredienser, vilket ibland väcker förtret hos läsarna. Sichuanpeppar! Kokosgrädde av ett specifikt märke!  Torkade pytteräkor! Jo, jag höjde ribban lite. Trots allt hade en matrevolution ägt rum i Sverige. Men det finurligavar att allt var skafferivaror med lång hållbarhet; även för folk i glesbygden skulle det räcka att åka in till en större stad ett par gånger om året att proviantera. Det är faktiskt inte så att jag snokar runt i myskobutiker mer än någon gång i veckan trots att det är mitt jobb och mitt kall. Men jag vill verkligen att recepten ska funka för basvaror som går att hitta i vanliga butiker.

Men igår nådde jag en ny point of no return, som det brukar heta i den amerikanska dramturgin. Jag tror det beror på salladsmixen som kom från Årstiderna. En salig blandning av pennywort, sallader och skott jag inte ens vet namnet på. Kanske spelade majrovorna och babykålrötterna in också. Eller de till ytan oaptitliga apelsinerna som exploderade i saftig sötma när man stoppade en bit i munnen. Det är bara att inse att min matlagning har förändrats sen Bondens Marknad, Årstiderna, Bondens Matbod och Matdistriktet gjort entré i mitt liv. Det går inte längre att skriva ut sidfläsk i ett recept. Inte med gott samvete. Jag måste faktiskt i alla fall upplysa om hur mycket godare det blir med det alrökta sidfläsket från Bondens Matbod. Allt annat vore tjänstefel.Och hur ska manmed gott samvete kunna skriva ”färsk timjan” när det för lejonparten av svenska folket innebär det där smaklösa anemiska rufset i kruka och inte en intensivt, nästan påfluget doftande bukett som den ovan? Jag glömmer aldrig vad min gode vän, den brittiska matkritikern,  utbrast när han för första gången fick syn på ett svenskt timjanrufs på maten:

– Are these sprouts?

Unde sin då tioåriga bana som matkritiker hade han aldrig stött på något liknande. Generat fick jag förklara att det var vad som i den stockholmska klimatzonen fick passera för timjan.

Vidare: Hur ska jag kunna låta bli att tuta i luren för alla ekologiska företag som levererar till dörrren när kvaliteten i regel (tomaterna är fortfarande ett sorgebarn och ibland finns det bottennapp) är skyhög och preliminära forskningsresultat visar att eko-produkter innehåller mellan 20 och 40 procent av nyttiga vitaminer och mineraler? Du kan inte jämföra priset på en ekologisk morot och en konventionell längre. För övrigt ska jag å det snaraste testa Mossagårdens lådor som jag är nyfiken på. Och dessutom ska jag ta mig en omgång med Ekodirekt.

Hur som helst, här kommer receptet på gårdagens sallad!

Och för er som inte har haft tid eller tur att få fantastiska råvaror rekommenderas min systers sublima kinesiska hopkok. Till och med hund går ner med den kryddningen.

Sallad med stekt fläsk, rågbrödskrutonger och äpple

Receptmakare: Lisa Förare Winbladh

Portioner: 4

Tid: 15  minuter

• 1 liten låda blandad sallad av enastående kvalitet
• 100 g rökt eller rimmat sidfläsk, från liten producent
• 2 tunna skivor grovt osötat rågbröd med surdeg
• 1/2 tsk finhackad grov timjan (eller grov salvia)
• 1 msk olivolja till stekning
• 1/2 stort syrligt krispigt svenskt rödkindat äpple  Aroma eller Rubinola
• 1 msk finhackad schalottenlök (hackas minuten före servering)
• Dressing:
• 1 msk mild olivolja eller kallpressad solrosolja
• 1/2 msk äppelcidervinäger
• 1/2 tsk råsocker
• 1 nypa salt
• nymald svartpeppar

1. Lägg salladen i en stor skål med kallt vatten och rör om försiktigt så att det inte eventuella utan högst sannolika gruset faller till botten. Låt stå ett tag och upprepa. Slunga salladen torr eller skaka den torr i ett durkslag med hushållspapper. Jag brukar ta salladen i en handduk och svinga armen utomhus så att centrifugalkraften driver vattnet ur salladen. Det är verkligen viktigt att salladen är riktigt torr.
2. Vispa samman ingredienserna till dressingen under tiden salladen blötläggs. Skär äpplet i bitar och skiva lövtunt.
3. Tärna fläsket och brödet fint. Stek fläsket knaprigt på medelvärme. Höj värmen och häll i olivolja. Tillsätt timjan och bröd och stek ytterligare några minuter under omrörning tills brödet är knaprigt.
4. Blanda salladen med dressing, äpplen och lök. Vänd ner krutonger och fläsk. Servera på fem röda sekunder innan salladen slaknar helt av de varma ingredienserna.