Lite sent omsider uppfyller jag nu mitt löfte om marinerade kalamataoliver. Aptera dem ikväll så har du en smakexplosion till förematenvinet i morgon. Välj ett kraftigt vitt vin, gärna ekad fruktig chardonnay från Nya världen till som klarar av sälta och apelsinattack från oliverna. Eller ett fruktigt rödvin, om du är lagd åt det hållet.

Om du ska serverar gröna oliver rekommenderar jag vårt nya älsklingsvin i budgetklassen: Viña Morejona Verdejo 2008, (96201) 88:-, Ett lättsinnigt överdåd av mogen winegum-aprikos, ananassötma och en svag bris av smultronaktiga schersminblommor. Något ryggradslös, men det är jag också. Egentligen ett utpräglat sommarvin, fast det kan behövas dag som denna.

Marinerade kalamataoliver

Receptmakare: Lisa Förare winbladh

Bild: Joel Wåreus

Portioner: 8 som snacks

Tid: 8 minuter+1 dygn

Att marinera egna oliver ger oproportionerligt mycket beröm i förhållande till arbetsinsatsen.

• 4 dl kalamataoliver, avrunna
• 3/4 dl fin olivolja
• 1 tsk hela korianderfrön
• 1 tsk hela fänkålsfrön
• 1/2 msk finstrimlad apelsinzest
• 1/2-1 tsk finhackad vitlök
• ev 1/2 msk finhackad dragon eller söt thaibasilika
• 1/2 tsk chiliflingor

1. Rosta försiktigt fänkålsfrön och koriander i en torr panna utan att de tar färg. De ska bara precis hettas upp så att de mildras. Mortla dem grovt.
2. Blanda alla ingredienser och låt dra till följande dag. Rör om et par gånger under tiden. Serveras rumsvarma.

Jag hade ju tänkt vara ordentlig. Planera noga, låta varje moment ta tid, inte drabbas av den där desperata känslan som får mig med ett skevt leende att skaka fram rester ur kylen och trycka ner dem i maten. Det sket sig. Men det blev gott ändå. Fort som attan gick det också.

Hjortfärslimpa med svamp, selleri och parmesan

Receptmakare: Lisa förare winbladh

Portioner: 6

Tid: 1 timme+1 kvart

Såsen blir bedrövligt ful men så god att man inte tänker på det. Jag råkade ha lite ricotta över som åkte ner men du kan ersätta den med 1 dl mjölk eller grädde. Champinjoner som ska användas i komplexa rätter smakar mest och bäst när de börjar bli lite bruna, då kan man också fynda dem eftersom ingen annan vill ha dem.

• 500 g hjortfärs
• 1 ägg
• 100 g ricotta (det funkar nog med mjölk eller grädde också)
• 1 dl pankosmulor eller 2 skivor gammalt vitt bröd kantskuret i smulor
• 75 g parmesan i bit (eller annan god ost)
• 2 tsk salt
• 2 stora klyftor vitlök
• 2 stjälkar selleri
• 1 liten gul lök
• 8-10 stora ”mogna” champinjoner
• ca 1 dl olivolja
• 1 tsk oregano
• 1/2 tsk timjan
• 4 dl krossade tomater
• ev 1/2 dl rött portvin
• Till servering:
• Marinerade linser eller gröna bönor
• Potatis om du vill

1. Blanda samman ägg, ricotta och panko i en stor skål. Låt stå och dra medan du plockar fram de andra grejorna och pysslar lite, ca 5-10 minuter. Finriv parmesanen över blandningen och lägg ner färsen. Arbeta samman färs, salt, oregano och timjan lite slarvigt. Låt stå och samla smak.
2. Halvera löken på längden och skala. Finhacka. Fräs lökhacket sakta i olja medan du hackar det andra. Tillsätt resten av hacket och låt alltsammans fräsa sig mjukt och gyllene. Ha tålamod! Pressa ner vitlöken och fräs ytterligare en minut. Pytsa ner svampfräset ovanpå hjortfärsen och låt svalna 5 minuter. Arbeta samman allt till en smidig smet som släpper bunkens kanter.
3. Tvätta händerna, torka dem och olja in dem lätt. Forma färsen till en avlång limpa i en liten emaljgryta eller en liten ugnsfast form. Det ska finnas lite utrymme runt om. Slå på tomaterna runt om. Skvätt portvinet ovanpå tomaterna. Ringla över lite olivolja.
4. Grädda limpan på 175°C, ca 50 minuter.  Jag brukar sticka ner en kniv och sen känna på bladet att den är varm i mitte. Gråt lite för att såsen är så ful  Låt stå fem minuter innan du skär i den.
5. Smaka, glöm att såsen är så ful.

Nä hörrni det har varit mycket svammel här senaste tiden , om jag skulle ta och skriva om mat istället den här veckan? Jag menar matnyttiga recept rent av? Jag frågade mig själv och svaret blev ett rungande ”JA!”. Vad ni svarade hörde jag inte. Det här är ett recept på ett smör till hummer. Hummer? Inte användbart? Snobbfasoner? Jamen, doppa något annat i det då!

Faktum är att jag själv inte är jätteförtjust i hummer. Däremot kan jag varmt rekommendera Findus frysta patagoniska pilgrimsmusslor som är mycket godare och finare i smaken än de sorgliga fosfatsvullna klumpar som så ofta säljs som färska. Låt de små pluttiga patagonierna tina, salta lätt. Klappa torrt och stek blsxtrande snabbt i smör i vrålhet panna. Stekyta är viktigt för att få fram skaldjurssötman hos pilgrimsmusslorna. Servera med smör, snabbstekta gröna bönor eller en grönsallad och kanske en liten citronklyfta.

Aromsmör med vitlök och anis

Receptmakare: Lisa Förare Winbladh

Portioner: 2

Tid: 10 minuter

Perfekt för stekt fisk eller skaldjur; att gratinera med eller att bara smälta och dippa i. Hummern i receptet är alltså helt onödig.

• 50 g smör, rumsvarmt
• 1 stor klyfta vitlök
• 1/2 tsk anisfrö, lättstött
• 1 rejäl nypa saffran
• 1 tsk finrivet citronskal
• 2 stänk tabasco
• 2 msk finhackad bladpersilja
• Till servering:
• 1 hummer, stekt fisk eller andra skaldjur

1. Sjud den oskalade vitlöksklyftan i lätttsaltt vatten 3 minuter. Pressa den och blanda med smör och övriga ingredienser. Låt stå och dra minst 30 minuter.
2. Dela den högst eventuella hummern på längden (eller be din snälla fiskhandlare göra det). Om du vill kan du knäcka klo och dela i stora bitar och arrangera i skalet också. Klicka på smöret.
3. Värm ugnen till 225°C. Gratinera hummern i drygt 5 minuter, den ska bara precis hinna bli varm.

När man är hemma med sjukt barn är det lätt att man faller in i samma loja tillstånd. Kanske har man själv lite ont i halsen också om man känner efter riktigt noga? Man snörvlar lite på prov. Och inser att man inte behöver vara duktig just den här dagen. Att laga lunch tycks plötsligt vara ett snudd på oöverstigligt hinder. Tills man kommer på att man har en liten påse grekisk handmakad lyxpasta kvar. Små trinda knörvlar med betagande köttig konistens. Visserligen så vit som en snö, men den godaste vita pasta jag ätit. Och vem bryr sig om GI och vitaminhalt när döden mycket väl kan vara nära förestående?

Ett paket bacon och en djupdykning i grönsakslådan senare står resultatet på bordet. Receptet är varken raffinerat eller komplicerat men väldigt gott och närande. Konstigt nog innehåller det inte vitlök men blir gott ändå. Underverkens tid är uppenbarligen inte förbi.

Vabbpasta med bacon, grönsaker och valnötter

Receptmakare: Försynen

Portioner: 2-3

Tid: 20 minuter inkl pastakok

Använd de grönsaker du har hemma för att slippa gå utanför dörren. Öka mängden olja om risken för att du ska falla ur är överhängande.

• 1 pkt ekologisk bacon
• 1/2 tsk fänkålsfrö
• 2 msk olivolja
• 1/3 liten zucchini
• 2 1/2 dl små fina blomkålsbuketter
• 1/2 dl valnötter i bitar
• 1/2 tsk rosmarin
• några körsbärstomater i klyftor
• 1 1/2 dl finriven parmesan
• mycket nymald svartpeppar
• Till servering:
• 2-3 portioner nykokt pasta av fin sort

1. Skär eller klipp baconet i bitar. Skär zucchinin i drygt centimetertjocka skivor och sen i kvartar. Hetta upp baconet i en stekpanna med olivolja och bacon. Separera bitarna. Vänd ner blomkålen och stek några minuter. Rör om någon gång då och då men inte ofta.
2. Vänd ner zucchini, valnötter och rosmarin. Stek vidare tills allt är mjukt. Rör om då och då.
3. Vänd runt med nykokt pasta och parmesan. Peppra rejält.

Läs Lisas sorgesamma historia om grönpepparns låga status. Gillar ni Piper nigrums mildaste avkomma eller är den slöseri på god aptit? Grönpeppar lyser med sin frånvaro på trendlistorna. Är det dags att göra något åt det?Eller klarar ni er utan? Tipsa, hissa, dissa och käbbla i kommentarerna nedan. Ordet är ditt!

Jag måste vila ögonen lite mer för att inte se dubbelt 4 december har jag äntligen tid hos specialist. Men eftersom jag inte orkar läsa och skriva så mycket blir bloggen lite nerprioriterad. Varannandagsuppdatering blir det dock minst.

Och här kommer en god musselsoppa, bara så där.

Musselsoppa med fisk, cider och bacon

Receptmakare: Lisa Förare Winbladh

Portioner: 4

Tid: 40 minuter

Jag har drygat ut musselsoppan med lite fisk så att ni inte faller ur så här före jul. Om jag ska vara ärlig är det snarare en gryta. Jag får mina musslor från Årstiderna, de brukar vara oerhört välmatade och fina. Sist behövde jag bara slänga en enda mussla i kassen på 1 kilo och set var för att den var knäckt.

Använd en fransk cider eller en engelsk av syrligare typ. De där svenska läskeblasken funkar inte alls i sammanhanget.

• 1 kg musslor
• 1 gul lök, gärna en spansk rosaskimrande
• 1 stånd (ca 175 g) fänkål
• 1 stor (ca 100g) morot
• 2 små (ca 150 g) potatisar
• 1 medelstor (ca 125 g) palsternacka
• 1/2 pkt (ca 70 g) bacon
• 1/2 dl mild olivolja
• 1 msk tomatpuré
• 2 1/2 dl torr cider, fransk eller engelsk
• 1 stor kvist rosmarin, ca 12 cm
• 1 stort lagerblad
• 3 dl vispgrädde
• 3 dl god fiskbuljong på koncentrat eller hemlagad
• 300 g filé av t ex kolja
• 100 g skärbönor eller frysta gröna bönor

1. Skölj musslorna under kallt rinnande vatten. Plocka bort alla som är spräcka eller som inte sluter sig vid en lätt påknackning.
2. Halvera löken, skala och skiva tunt. Skär fänkålen i kvartar på längden. Skär bort den träiga mittstocken och ansa bort torra bitar från blasten. Skiva resten av fänkålen tunt. Skala och tärna potatisen fint. Skala, ansa och tärna morot och palsternacka. Finstrimla baconet.
3. Fräs rotsaker, fänkål och bacon i olivoljan i en stor tjockbottnad kastrull tills de är mjuka och en liten aning gyllene. Rör om då och då. Ha tålamod, det här steget får man inte fuska sig genom. Rör ner tomatpuré och fräs ytterligare en minut under omrörning. Tillsätt cider, rosmarin och lagerblad och låt sjuda upp.
4. Lägg ner musslorna och sätt på locket. Sjud tills alla musslor öppnat sig, ca 5 minuter. Skaka runt musslorna i grytan ett par gånger under tiden så att de tillagas jämnt.
5. Fiska upp musslorna  och lägg i en skål. Slå grädden i spadet och låt puttra utan lock i minst 10, gärna 20 minuter. Späd med vatten om det behövs. Skär fisken i stora munsbitar och bönorna i småbitar.
6. Späd med fiskbuljong och lägg ner bönbitarna de sista 5 minuterna. Koka upp och lägg ner fiskbitarna. Sjud försiktigt upp, lägg musslorna ovanpå soppan, sätt på locket och dra av värmen. Låt stå 5 minuter. Smaka av med salt och nymald svartpeppar.

Genom förträffliga Lotta Brinck (missa inte heller hennes braiga blomkålsidé) hittar jag Naturskyddsföreningens rapport om hur ekologisk odling kan ge ökade skördar.

Det där argumentet om att ”vi inte har råd” med ekologisk odling eftersom det ger mindre avkastning har jag aldrig köpt. Det handlar ofta om kortsiktiga beräkningar och bortser från att ett beroende av handelsgödsel och bekämpningsmedel kan vara fatalt för U-länder. Visserligen finns det många tillfällen när små mängder konstgödsel och bekämpningsmedel kan ge stora resultat; men då förlorar producenterna en lönsam nisch också. Dessutom sker mycket av den ekologiska odlingen i kooperativ och under mer humana omständigheter.

Trist bara att just risodlingar är en stor miljöbov i andra perspektiv på grund av sina stora metanutsläpp. Beroende på hur man räknar står risodlingar för någonstans runt en femtedel av alla metanutsläpp som orsakas av människan.I ett lokalt perspektiv måste dock risproduktionen ses ur ett annat perspektiv eftersom den ofta kombineras med fiskodlig och då bidrar med viktigt protein

Vitt ris, i synnerhet basmati- och jasminris kokt på traditionellt vis, tillhör bland det onyttigaste du kan äta. Pilsnabba kolhydrater och nästan kliniskt fritt från övrig näring.  Ät råris av grövsta sorten och skippa kritvitt ris utom till fest. Hela grova gryn, potatis och andra rotfrukter är bättre alternativ. (Tyvärr älskar ungarna vitt ris, men jag har förklarat att ris är onyttigare än glass så de får välja. Och då väljer de glass till efterrätt.)

Jösses, nu börjar det här låta som en lärobok så jag rockar loss med lite rårisgröt innan ni somnar! Lova att ni testar det här, för det är sjutusen gånger godare än det låter.

Rårisgröt med vanilj och kanel

Receptmakare: Lisa Förare Winbladh

Portioner: 4

Tid: Bortåt 2 timmar

Låt dig inte förledas av rårisets nyttighet. Den här gröten är galet, galet god och brukar omvända alla fullkornsfobiker. Perfekt att frysa in i portioner och ta med till jobbet. Receptet är ganska ungefärligt för olika rårissorter beter sig rysligt olika. En del vill ha varm eller kall mjölk till sin gröt men jag tycker att just den här gröten är godast när den kokas ganska lös och äts som den är.

• 2 dl rundkorningt råris
• ca 12 dl vatten+mer allt eftersom
  2 krm salt
  1 kanelstång
  1/2 vaniljstång
  1 msk farin eller ljust muscovadosocker
  50-100 g smör, rumsvarmt
• Till servering:
• Kanel, gärna vietnamesisk
  Ljust muscovadosocker

1. Koka upp ris, vatten och salt i en stor tjockbottnad kastrull. Låt sjuda under lock drygt 1 timme, tills det börjar bli mosigt. Ha tålamod! Vissa sorter kräver längre tid. Tillsätt mer vatten allt eftersom, olika rissorter kräver olika mycket. du kan också ställa in hela grytan i ugn, ca 125°C och bara röra om då och då.
2. När det börjar se trevligt grötigt ut slänger du ner en kanelstång och snittad vaniljstång. Mojsa ut vaniljfröna i gröten och låt skidan sjuda med.
3. Låt puttra till en härlig gröt, ytterligare ca 30 minuter. Rör om ofta så att det inte bränner vid. Späd till lagom konsistens. Jag gillar när min gröt är tunn och tänk på att den stelnar när den svalnar bara några grader. Smaka av med socker, smör och till sist kanske mer salt.

Oj, så nöjd jag blev när jag sorterade gamla recept och hittade den här favoriten från forntiden. Jag minns att den var en del av en kampanj att få en god vän att upptäcka andra rätter än Flygande Jakob

Kycklinggryta med harissa, anis och blodapelsin

Receptmakare: Lisa Förare Winbladh

Portioner: 4

Tid: 35 minuter

Lättlagad vardagsmat med festsmak. Eller festmat, som då måste betraktas som ännu mer lättlagad. Märkligt det där. Ringla gärna över lite av din finaste olivolja strax före servering. Lite svarta oliver eller rostad strimlad mandel gör det hela ännu flådigare.

• 450 g kycklinglårfilé
• 2 stora klyftor vitlök
• 2 msk olivolja
• 1 tsk anis, lät stött
• 1 kanelstång
• 3 dl blodapelsinjuice
• 1 krm (ca 1/3 pkt) saffran
• 1 –2 tsk harissa eller 1-2 sk sambal oelek och 2 krm spiskummin
• 1 1/2 msk konc kycklingfond eller 1 dosa Fond du Chef
• 1 burk kikärter eller 3 dl kokta
• salt, nymald svartpeppar
• Till servering:
• Bladspenat
• Goda gryn om du orkar

1. Putsa kycklingen och skär den i munsbitar.
2. Skala och skiva vitlöken och fräs den lätt med olja, anis och kanel. Slå på apelsinjuice och kycklingfond. Vänd ner saffran och harissa. Koka upp.
3. Vänd ner kycklingen, ett par bitar i taget och låt koka upp mellan. Låt sjuda under lock ca 15 minuter. Rör om då och då. Tillsätt kikärtorna och sjud i ytterligare 10 minuter. Smaka av med salt och harissa.

Om ni läst artikeln vet ni att jag har haft trubbel med druvan i köket. Bör druvan förvisas från köket eller bör den få ny status? Dela med dig av dina bästa recept och dråpligaste druvupplevelser. Du kanske rent av har tips och recept att dela med dig av? Ordet är ditt!

Som ni kanske märkt har jag twittrat några receptskisser. Vissa recept förtjänar dock mer än 140 futtiga tecken. I fredags bjöd vi våra gäster på lammgryta på lägg som av någon anledning tog bortåt 4 timmar att få mör. Så vi fick hänga i köket och äta små snittar med ditten och datten medan vi stirrade på grytan för att hetsa lammet mört.

När grytor kokar så länge måste man nästan alltid pigga upp dem mot slutet med nya kryddor och smaksättare, gärna snabbfrästa i lite olja. Dessutom vände jag ner späd zucchini i mycket tunna skivor som blev en fin kontrast mot det mustiga. Slutet gott allting gott.

Till grytan serverade jag råstekta persiljerötter.

Jag har varit förfärligt trött och utarbetad, så det har varit lite klent med uppdateringar av Taffelartiklar, men håll ut jag har flera mamsiga saker på lager av flera olika skribenter.

Råstekta persiljerötter med parmesan, valnötter och citron

Receptmakare: Lisa Förare Winbladh

Portioner: 4

Tid: 20 minuter

Att råsteka rotsaker ger en riktigt fin och söt smak. De blir mindre jolmiga än som kokta. Det viktiga är att inte använda träiga rotsaker (märks tyvärr inte förrän man skär i dem) och att kontrollera värmen. Sockret i rotsakerna gör att de bränns vid lätt.

• 600 g persiljerötter eller palsternackor
• 10 valnötskärnor
• 3 5 cm långa remsor citronskal, avskuret med potatiskalare
• 2 dl finriven (ca 40 g) parmesan
• 2 msk finhackad persilja
• olivolja till stekning

1. Skala och ansa rötterna. Skär dem i långa stavar, knubbiga som den tjockase sortens pommes frites. Om de är små räcker det ofta att klyva dem på längden.
2. Lägg dem med någon dl olja i en stor tjockbottnad kastrull och hetta upp till medelvärme. Fortsätt steka tills bitarna är mjuka och gyllebruna. Salta mot slutet.
3. Grovhacka under tiden nötter och finhacka citronskal. Hetta upp 2 msk olja i en pyttekastrull. Vänd ner valnötter och citronskal och sväng runt hatigt tills valnötterna fått lite färg. Tippa omedelbart upp på ett litet fat.
4. Slå bort ev överflödig olja i pannan med rötter. Vänd ner citronskal, nötter och parmesan. Strö över persilja. Servera bums.