Priset för de öppna landskapen betalas av haven. Absurt med tanke på överproduktionen och hur vi missbrukar det som produceras. Att vi alla accpeterar den förryckta jordbrukspolitiken förvånar mig mer och mer.

Just nu sitter jag i en noppig gul  kofta  och tittar ut över grått, vattrat vatten från huset på vår lilla finska holme. Borta vid horisonten syns en segelbåt. Internet finns även om det är passande sommarsävligt.

Vi har planerat mat för fyra dagar, här på Holmen lever vi lite enklare. Kryddorna blir färre, genvägarna fler. Varmrökt lax en dag, korv en annan, griskarré en tredje och vegetarisk böngryta en fjärde. Viili till frukost, mycket rågbröd. Vita bönor och ägg till en och  lunch, tortilla på ägg och potatis en annan. I båten mumsade vi i oss lillfingerstora friterade mujkor, karelska piroger och  små mosiga solsöta jordgubbar. Nästa tur till affären ska vi ska planera fler vegorätter som barnen accepterar.

Vi har redan upplevt, regn, strålande sol och solregn på bara några timmar. Nu väntar vi bara på att snokarna ska titta fram och presnetera sig som de brukar i början av säsongen.