Saker och ting blir inte alltid som man tänkt sig, de blir bättre. Ganska mycket senare och inte enligt standardreceptet. Men det blir bra ändå. Mitt liv är faktiskt, trots att jag gnölar lite över stressen, tämligen underbart. Man lär sig mycket nytt. Bland annat kan jag meddela att stenoserande tendovaginit är mycket mindre spännande än det låter, och trots sitt suspekt klingande namn snarare ett tecken på övernitiskt föräldraskap än skörlevnad. Jag kan också meddela att världens förmodligen finaste bebis nu lärt sig krypa med acceptabel mankhöjd.

Det finns andra saker än livet i stort som kan bli bättre än man anat. Fläskkotlett till exempel. I all fall om man köper den tjock, steker den i kall panna och förser den med ett fräs stekt i mycket het panna. Lägg till en välmogen ädelost, gärna roquefort eller cornish blue (finns på underbara Kvantum Liljeholmen som lite otippat har en av stans bästa ostdiskar). Fördelen är att det går både snabbare och enklare att få till kotletten än resten av livet. Så man kan ju börja med kotletten.

Kotlett med rotselleri, äpple och hasselnötter

Receptmakare: Lisa förare winbladh

Portioner: 2

Tid: 20 minuter

Använd två små bra stekpannor. Och två stora bra fläskkotletter. Receptet funkar inte för tunna sladdriga otyg. Jag köpte mina fina fettsprängda på Cajsa Warg. Idén kommer ursprungligen från Cook´s Illustrated och bygger på kunskapen att griskkött blir torrt av höga temperaturer och att en långsam uppvärmning är skonsammare. För perfekt resultat är en köttermometer ett måste. Med den här metoden förlorar du lite i stekyta men vinner i saftighet. Molekylär gastronomi på hemmaplan helt enkelt

• 2 tjocka benfria fläskkotletter, ca 4 cm tjocka
• 1/2 tsk salt
• 1/2 tsk socker
• 1 msk neutral rapsolja
• Fräs:
• 50 g smör
• 1/2 dl grovhackade hasselnötter
• 1 litet fast syrligt äpple
• 200 g rotselleri
• 5 stora blad salvia
• 1/2 dl grovt smulad ädelost
• Till servering:
• Grönsallad med dressing på grov senap och gräslök

1. Skala och tärna rotsellerin i centimeterstora bitar (typ 1\2 sockerbit). Hetta upp smör i en liten tjockbottnad stekpanna på hög värme. Lägg ner rotsellerin och stek, rör om lite då och då. Skala, kärna ur och tärna äpplet ungefär lika stort. Lägg ner äpplen och hasselnötter när rotsellerin är ordentligt mjuk, efter knappt 10 minuter. Stek vidare tills allt är vackert brynt och mysigt mjukt. Lägg ner grovskuren salvia när allt börjar bli klart. Krydda med herbamare och peppra som en tok. Smaka av med några droppar vinäger, äpplenas syra avgör exakt mängd.
2. Samtidigt på en annan del av spisen(småbarnsföräldrasimultankapacitet, vettu): Om du använder elspis slår du på plattan på medelvärme i god tid så att plattan hinner bli varm.
3. Börja ungefär när rotsellerin i fräset mjuknat. Klappa fläskkotletten torr (bara om det behövs med hushållspapper om det behövs. Gnid in kotletten med salt, riktigt massera in det som om det vore en kär vän eller ännu mer intimt. Klappa in sockret. Pensla eller dutta kotletterna med olja och lägg i en tjockbottnad kall liten teflonstekpanna.  Pressa ner dem mot pannans botten.
4. Sätt pannan på medelvärme (om du använder gas, annars är ju plattan redan varm). Stek tills ytan är gyllenbrun 4-7 minuter. Vänd kotletterna. Sänk värmen och sätt lock på pannan. Stek vidare 3-6 minuter och ta temperaturen på kotletten. Den ska ha uppnått 58°C.
5. Lägg upp kotletterna på serveringsfat och lägg lite folie eller ett lock löst över. Låt vila i minst 5 minuter.
6. Sleva över rotsellerifräset. Smula över ädelost.  Ät och bli lycklig. Vi börjar där.

Ofta när jag sätter tänderna i ännu en plywood-liknande fläskkotlett begrundar jag det faktum att de ansågs vara finmat förr. Jag är väldans förtjust i det enkla vardagssättet att laga kotlett snabbt genom att lägga den i kall panna. Men det godaste sättet? Om man varken tar hänsyn till tid, energiåtgång, disk eller det faktum att man måste bege sig på jakt efter den optimala  kotletten. Förmodligen det jag körde igår.

Knepet är att kotletterna verkligen måste vara tjocka. Vi talar om minst 5 centimeter. Jag köpte kotletterna på G Nilsson i Hötorgshallen, de styckar sina kotletter så att filén sitter kvar också. Ben och fett kvar, så klart. De skyddar kotletten mot uttorkning. Vanliga kotletter blir alldeles för torra med den här metoden.

Salta kotletterna i god tid genom att massera in salt och en pyttenypa socker. Se till att kotletterna är nästan rumsvarma. Hetta upp smör i en panna på hög värme tills det blir ljusbrunt. Klappa kotletterna torra och klappa in lite färsk rosmarin. Bryn hastigt kotletterna på båda sidor. Mycket hastigt. (Ställ den på sidan och bryn fettsvålen någon minut om du är som jag och finner den oemotståndlig.)   Lägg dem i en ugnsfast form, peppra och ställ in dem i ugnen. Sätt ugnen på 100°C. varmluft om du har.  Kör kotletterna tills de är ljusrosa inuti, ca 30-45 minuter. (Glömde tyvärr att kolla exakt innertemperatur men det är ju lite en smaksak.)

Peppra lite till. Kanske lite flingsalt? Servera med sallad eller en enkel grönsaksrätt och citronklyftor. Något annan behövs faktiskt inte. Ät rotsaker och grönsaker som mättande förrätt istället. Vi råkade ha kvar en överjordiskt god röra Johan lagat på fintärnade rotsaker, tomat och olorosocherry, han har lovat blogga den.

Sen är det ju det där lilla problemet att kotletten är så groteskt stor att man inte orkar en hel men ändå inte vill dela med sig. (Jag skrev ju att jag inte skulle ta hänsyn till praktiska omständigheter.) Därför kommer jag att äta upp den sista biten kall kotlett till frukost nu.

PS! Fläskkotletten på bilden är plåtad innan den fick gosa i ugnen tillräckligt länge. Ljuset höll nämligen på att försvinna.

Läs artikeln! Dela med dig av dina bästa knep på potatissallad, avslöja dina innersta känslor och ditt hemligaste recept. Hissa och dissa potatissorter. Ja, sjung ut helt enkelt!