Idag har jag varit på Hötorgshallen för att researcha inför deras nästa nyhetsbrev som jag och Johan tillverkar. Ett arbete jag tog på mig när jag tänkte bli konsult, innan erbjudandet från Sydsvenskan dök upp. Jo, jag vet att man ska bibehålla en journalistisk distans. Men hur ska man kunna distansera sig till Hötorgshallen?

Idag kom jag hem med memma, vildsvinssalami, en ny god ost, en del andra godsaker och minnet av glada leenden som en liten bonus. Ja, just det: smöret från Jersey-kor icke att förglömma. Nu ska jag till Malin Sandström för att äta middag i extraktionskemins tecken.

Mer mat utlovas i morgon. Vad äter ni till middag? Mest aptitretande beskrivningen eller mest övertygande lögnen belönas med utmärkelsen Veckans matnörd.

Och kolla in vår nya blogg!

Vi är alla överens om det: Just det här året kommer att bli det bästa året på länge. Med andra ord har vi en hel del anspråk på vad 2009 ska göra för oss. Men vad ska vi då göra för 2009?

Det är dags för en uppföljning av förra årets nyårslöften. Här kommer den nya versionen (jag har en del icke mat-relaterade saker på listan också):

1. Jag ska även i år undvika inrikesflyg så långt som möjligt. Och även i år vara restriktiv med flygresor utomlands. (Skötte jag bra förra året.)
2. Jag ska bli bättre på att ta hand om rester genom att införa ett sinnrikt märkningssystem. (Gick mindre bra förra året.)
3. Jag ska på allvar lansera begreppet fegvego för alla oss som vill äta kött men vara klimatsmarta. På bilden ser du cannellinibiffar med pyttelite prosciutto.
4. Och så mitt eviga nyårslöfte, ett odiskutabelt bidrag till världsglädjen. Ett nyårslöfte jag håller år efter år efter år. Varje gång jag ser att det råder brist på toapapper ska jag åtgärde detta. På tåg, i främmande land, på banketter; överallt ska medmänniskan som kommer efter mig på toaletten slippa våndan oväntad papperlöshet innebär. Frid på jorden!

Nu är det din tur! Avge ditt gröna nyårslöfte i kommentarerna nedan eller på din blogg. Och berätta gärna hur det gick med de gamla.  Jag länkar till alla som gör det.

Bästa/värsta/roligaste nyårslöftet blir nästa veckas matnörd. Förra omgångens matnörd blev Karin för att hon ställde så bra frågor om molekylär gastronomi.

1. Pytte fortsätter på den goda vägen!
2. Kardemumma vill äta grönare (och vill ha förslag!)
3. Fröken Dill har sagt sitt: Mer baljväxkter!

Jag har jobbat så mycket med receptskapande på Matlabbet att det varit klent med recept på bloggen. Men just nu sitter jag och jobbar på fegvegobiffar och lammspjäll som dyker upp inom en snar framtid. Lite skaldjursrecept från söndagens släktbuffé blir det garanterat också.

Dessutom passar jag på att utnämna Kristin till veckans matnörd med ett hedersomnämnande till Rebecca för idén att lägga saker i fina askar.

Nästa Veckans matnörd blir den som skickar det bästa julreceptet till mig (med tillåtelse att lägga ut det på Taffel.se även om det inte vinner). Lisa/at/taffel/punkt/se är adressen. Jag lägger ut de jag gillar mest. Finns det bild är det bra, annars tar jag en när jag hinner.

PS. Om ni har en okommersiell blogg får ni gärna låna bilder jag tagit här från Taffel.se så länge ni länkar hit. Recept också. Sprid kökslyckan!

Egentligen undrar jag varför vi dresserar barnen att tro att höjden av lycka är en påse med av rätt patetiska kemikalieblandningar att ta med hem efter kalas. Igår stod vi för mat och gottepåsar när yngste pojken firades med kalas.

Förr om åren har vi smugit med lite godis med högre kvalitet och en bit ekologisk choklad i påsarna. Men igår var vi för sent ute och var lata. Barnen fick godis som var babianstjärtsfärgat, babyblått och choklad som smakade smågammalt.

Det är inte det att smågodis med artificiellt  är omedelbart dödande. Eller ens farligt. Själv petar jag skamlöst i mig en hel del Läkerol och dessutom lite smågodis när jag är bakis eller sjuk. Men många av oss vuxna hetsar verkligen barnen att tycka att det är fantastiskt med bjärt godis utan naturliga smaker.

På bilden ser du ett något mer naturligt och ekologiskt alternativ (och ovanligt gott). Det finns blanda annat på Matdistriktet. Tro bara inte att det är hälsokost. Men det är i alla fall ett snäpp bättre än det uttorkade okänsligt smaksatta snasket i lösgodislandskapen.

Nåja, det mesta andra var rätt bra. Tack vare Mia Öhrns generösa bidrag på sötsaksfronten:

• Hemgjorda hamburgare mellan halvgrova brödskivor. Rostad lök, inlagd gurka och ketchup till. (Varför måste all mat på kalas vara så söt?)
• Pannkakstårta med färdigköpt hallonsylt mellan lagren och frysta tinade hallon med sockerlag ovanpå. Så enkelt, så gott.
• Hallonsaft, färdigköpt. Av ngn anledning är jag inte säker på att den ekologiska blåklintssaften fått den uppskattning den förtjänar.
• Kanelbullar med choklad och apelsin.
• Små kladdkakor i portionsformar med chokladtryffel ovanpå.
• Mjölkchokladbollar med kokos. Vi satte klatschigt färggranna plastpinnar i de bleka bollarna. Det ska vara färg på barnkalasen men den kanske inte behöver vara i själva maten.

Så. Nu behöver vi inspiration till nästa barnkalas. Vad har ni för förslag? Tycker ni att jag är löjlig som vill ha naturligare smaker på kalaset? Shooot! Mest inspirerande förslaget blir nästa veckas matnörd. Det får gärna vara snabblagat. Alla har ju inte en Mia Öhrn i bakfickan.

Äntligen börjar vi komma i ordning hemma efter ommålningen. Maten smakar godare och livet levs lite lättare i ett nymålat hem. Inte minst för att vi passade på att slänga en massa bråte.

Just nu upplever jag menu fatigue. I alla fall vad gäller lamm. Jag känner det som om jag gått igen om alla lammets smakkombinationer två varv, kanske tre.( Höstens skörd inspirerar dock fortfarande till nyskapande.( Veckans matnörd blir den som kommer med ett bra förslag på vad jag ska göra med lammfärsen som just nu är som bäst. Kom igen, överraska mig!

Förresten gör Taffel.se en lite billigare matlagningskurs tillsammans med Årstiderna. Välkomna!

Även om jag åmar mig av självgodhet över mina förbättrade vanor har jag ett stort problem. Jag slänger stora mängder mat. Dels för att jag är en obotlig matshopaholic, dels för att jag blir påslängd oätliga produktprover, dels för att jag är dålig på att göra av med rester. Mitt bästa knep är att ge bort mat istället för att slänga.  Idag kommer Penny och hämtar en kasse som rensats ut ur skafferiet.

Bästa restknepet blir nästa Veckans matnörd! Vi har dessutom en gästbloggare på ingång som är något av restexpert.

I morgon meddelas vilka som vann en mirakulintripp på Matlabbet på måndag. Spänningen är olidlig.

Vem behöver vänner när man har en ny Nikon-kamera? Ähum, förmodligen förlorar man de man har när man är smått manisk och skrytsam Jag har inte kläm på hälften av funktionerna men detaljåtergivningen är fantastisk även vid dåligt ljus. Idag tänkte jag ta mig till Hötorshallen och plåta lite.

Jag skakar fortfarande av rädsla. Det är den dyraste pryl jag någonsin köpt förutom mina datorer. Jag har aldrig köpt en riktigt stereo, teve, soffgrupp, bil etc. Vårt hem är sammansatt av container- och loppisfynd samt en ärvd soffa som ex-kattan förvandlat till en rya-soffa.  Men det börjar kännas att jag skulle kunna vänja mig vid materialismen.Det nya blanka har en säregen lockelse.

Gårdagens ensamätande föranleder ett snabbt tips föratt göra av med de sorgliga resterna av ett blomkålshuvud:

Stek några nävar blomkålsbuketter i olivolja någon minut, vänd ner 1/2 strimlad färsk lök och 1 skivad stark korv (t ex chorizo. Stek vidare tills blomkålen har önskad stuns. Pudra över någon trevlig het kryddblandning. Jag luskade fram cajunkrydda ur förråden. Tigersås är också trevligt. Vänd ner en grovt tärnad tomat. Smaka av med salt och peppar och droppa över lite god vinäger. Om du har: Hacka över mycket bladpersilja.

Har ni bra idéer på enkel mat man kan laga snabbt när man är ensam? Bästa förslaget (gärna kreativ användning av trista burkar och vad vi matälskare betraktar som nödföda) ger den åtråvärda titeln Veckans matnörd. Förreveckans matnörd blev Stiftet för det sinnrika förslaget att tillaga havsmonstret á la Ropas Viejas.

Som ni vet kan en enda suddig bild på ett halvt förruttnat djur sätta igång en lavin av spekulationer om utomjordingar och Frankenstein-fasoner på närbelägna forskningsstationer. Nå, en matnörds enda frågan är naturligtvis. Hur smakar det?

Bästa förslaget på tillagning av monstret från djupet (eller annat valfritt monster) blir nästa Veckans matnörd.

Förra veckan tog Kajsa priset för sin episka skildring av bristsjukdomar.  Varsågod att önska en låt, länk menar jag!

Förra veckans matnörd blir Zaba eftersom svampen var en odlad höstmusseron (därav den klena foten). De osannolikt vackra och ganska billiga svamparna hittade jag i våras på Klippet (Daglivs), Fridhemsplan. Varsågod att önska en länk, Zaba!

Just nu håller jag på att skriva ett undervisningsmaterial i närlingslära för ett, eller kanske två stora företag.  Jag kikar en del på hur vår nutritionskunskap växt fram och gottar mig nu i olika bristsjukdomar som fördärvar kroppen på ett sätt som får utvecklingen i John Carpenters The Thing att framstå som nässelfeber. Allvarligt talat blir man förbannad över att dessa bristsjukdomar fortfarande existerar och vad vi tillåtit vissa cyniska delar av  livsmedelsindustrin göra med vår mat.

Nå, nästa Veckans Matnörd blir den som övertygande kan argumentera för att någon av följande är att föredra framför de övriga: Skörbjugg, beriberi, pellagra.

Älsklingen semestercyklar på Gotland och har lämnat mig med en hel kyl full med mat.Och hur kul är det attäta ensam? Begick misstaget att besöka en av kvarterets indiska krogar vid lunch. Huga! Lättjan fick sitt straff i form av azo-knallröd flotig gucka och varmhållet ris. Sjön hade varit ett bättre ställe för de 80 pix det kostade.

Enda stället jag fått prisvärd indisk mat (förutom den pakistanska likartade på Lilla Pakistan) är på Shanti. Är det någon som varit på Shantis nya krog?

Nå, även om ni alla misslyckades skändligt på förra Veckans matnördsuppdrag fanns det en som misslyckades mindre än alla andra. Nämligen Doris och Rita som gissade på aprikos. (Och för er som läser hennes blogg: D&R är en enormt sprudlande och glad person IRL) Rätt var var persika och huesillos på orignalspråk. Av detta gör man mote con huesillos. Recept kommer snart. Är dock inte helt övertygad om påfundets förträfflighet än.

Huesillos finns bland annat på Palmyra på Möllevångstorget i Malmö eller på Latinamerikanska livsmedel på Hötorgshallen.

Nästa Veckans matnörd-fråga är lätt som en plätt. Vad är det på bilden?