Egentligen är det jag som är veckans matnörd för det var jag som tjatade på Johan så att han publicerade receptet på sin halvfräscha sallad. Men eftersom det varit lite klent med utnämnandet av matnördar tar vi en till pang på.
Vad är det här (originalspråk tack!) och vad använder man det till? Man behöver inte gissa rättast för at vinna. Bara bäst.
Hur mycket jag än älskar skärgårdsliv är det en fröjd att komma tillbaka till glassmaskinen, kryddskåpet och närheten till Hötorgshallen. En stor, stilig papaya bor i vårt kök och bidar sin tid. I morgon är den nog perfekt mogen. Visste ni att papayafrön smakar pepprigt, väldigt mycket som krasse och är supergott i potatissallad och ännu bättre till rökt kött? Nu vet ni i alla fall. Många tror att de inte gillar papaya, men det är oftast för att de inte smakat den med lime. Papayan har nämligen låg syra och livas upp påtagligt av ett par syrliga aromatiska droppar. Det är väldigt möjligt att det blir hästentrecote med papayasalsa i morgon. Möjligheterna är oändliga i storstaden.
Idag fick jag pankopanerad bräss sprödstekt i gåsfett till middag serverad med en (förlåt Isobel!) frääääsch sallad. Fräääscha sallader får man bara servera om man kompenserar med typ friterat till. Om ni fortfarande undrar varför jag älskar min man är ni på fel blogg.
Ni som fattar galoppen får däremot hemskt gärna mejla honom och tjata så att han slutar ägna sig åt polynom och istället lägger ut recept på den makalösa brässen, den finurligt smaksatta salladen och för all del den mustiga tonfisksåsen vi fick på Holmen också. Den som lyckas övertala honom att blogga blir nästa Veckans matnörd. Kör på: johan/at/taffel.se
Fredag kväll. Vi har just sett Viggo Mortensen visa
a) sin schlong
b) avsevärd skådespelartalang
i den eminenta rullen Eastern Promises.
Trött och däst planerar jag nu helgens mat. Dels ska vi äta upp bläckfisk och (o himmelska fröjd!) lite lätt frystorkade tigerräkor från frysens innersta som jag köpt för åratal sen innan jag blev oskuld miljömedveten. Sen är jag rätt inne på att göra vegobiffar på kikärtor, citron och curry eftersom jag just fått tre lådor kryddor. Jag har också en vag idé om att göra fegvegobiffar på vitabönor, rosmarin, parmesan och strimlad parmaskinka.
Den som ger bäst eller sämst tips om vegobiffar eller fegvegobiffar blir nästa Veckans matnörd. Ni får gärna lämna recept i kommentererna eller på egen blogg, men det är idéhöjd som premieras.
Förra Veckans Matnörd blev En kopp Zen för sina initierade tekommentarer.
Igår hallucinerade jag om iste hela dagen men var för lat för att laga något.
Vill du ha en riktigt svalkande lakritscocktail kan du fixa till ett iste genom att smaksätta ditt vanliga svarta te med stjärnanis, kanel, vanilj, lite lakritsrot och apelsinblomsvatten. Servera med mycket krossad is, kondenserad mjölk, socker efter behag – och vips är du förflyttad till fjärran breddgrader.
Nej, jag har inget exakt recept, jag hittade idén någonstans för evigheter sen och drömmer om att laga det.
Den som lämnar in bästa eller enklaste eller konstigaste receptet eller tipset på iste blir nästa Veckans Matnörd.
Käre K vann förra omgången efter en hel del ledtrådar. Visst var det vinäger med ramslöksblommor jag hittade i mamsens kyl. Undrar om hon vet hur hipp hon är.
Förresten: Ett bra sätt att stötta oss på Taffel.se är att tubba alla dina matälskande vänner att prenumerera på vårt nyhetsbrev med unikt material. Jag lovar att de inte kommer att ändra sig. Ju fler prenumeranter, desto lättare att sälja annonser.
Missa inte Jens fina artikel om Art Smith som förälskat sig i svenskt knäckebröd. Läs den och inspireras till egna knäckelekar i köket. Boken imponerar däremot inte riktigt en matnörd med anspråk, roliga men för få recept (32), för lite substans och för uppblåsta bilder. För lite för pengarna helt enkelt, inte minst som varenda tidning gör utdrag. Här har ni ytterligare åtta recept till förutom de DN bjussade på. Och så är det lite sorgligt att man måste hitta en amerikansk kock för att skriva om knäckebröd.
I morgon kommer bilder från matdäckningen med Boel, Olle och Granne. Till dess får ni nöja er med ditten och datten
Nu till den dramatiska kungörelsen! Vinnare blev … Ung Farbror som påminde mig om drömmen om att smaka sockerkaka förstärkt med frömjöl av kaveldun. En dröm jag närt sen jag lusläste Ätliga växter i skog och mark som barn. Är det någon som smakat kaveldun?
Hedersomnämnande till Jessika för hennes vurmande för olika banansorter.
Nästa Veckans matnörd blir den som kan förklara vad det här är och varför jag blev förkrossad när jag hittade den i mina föräldrars kyl.
Det bästa med att ha så kreativa läsare är att man inte behöver tänka själv. Nu utmanar jag er alla. Här är fem saker jag vill äta innan jag dör. Vilka är era? Den som skriver skojigaste listan blir Veckans Matnörd. Skriv gärna listan på era egna bloggar ock skicka utmaningen vidare. Alltså bara ingredienser eller rätter, inte krogbesök etc.
Tack för allt fantastiskt inputtande vad gäller sparknep. Ni är alla vinnare, det viktigaste är ändå att kämpa väl och … Äh, det där tramset går ni ändå inte på. Det finns bara en vinnare och det är Malinka som berättar om sin KBT i butiken:
”Är jag fortfarande frestad, föreställer jag mig den ihoptorkad i vårt grönsaksfack/i skålen på fönstret. Det brukar do the trick. ”
Själv jobbar jag på präktigheten. Men igår impulsköpte jag två paket kycklingfärs för nästan inga pengar alls. Ja, personlen nästan slängde paketen efter mig. De ska bli kycklingjärpar med citron, basilika och muskot. Smörfräst gurka blir det till.
Hederspriset gick till Jessika för förslaget med frysmoratorium (ska införas även här). Uppgift för nästa Veckans Matnörd kommer senare i eftermiddag.
Det händer alla, även rutinerade matshoppare som matälskare; att jag som i trans plockar ner ett hyperfet babianstjärtsfärgad salami i shopingkorgen. Jag gillar den inte, den innehåller mättat fett i mängder. Kort sagt den gör plånboken tunnare och mig tjockare utan att jag blir ett smack lycklig. Varför ligger den då där? Jo, för att den var nedsatt till en tredjedel av ordinarie pris och blev däremot oemotståndlig. Just nu håller jag på att sanera min ekonomi och tänker extra mycket på vad jag köper.
Jag är uppvuxen med en klok och sparsam mor som likt en pavlovsk jycke började dregla så fort hon ser skymten av en illande röd prislapp.”Gissa vad den här kostade” brukade hon sedan triumferande utbrista vid middagsbordet. Det kunde vi tyvärr ofta. Hennes fantastiska matlagningskonster drogs ner av halvtaskiga råvaror. Fortfarande har jag svårt att göra mig kvitt denna tidiga prägling. Ännu börjar mina näsborrar vibrera som på en jakthund var gång jag får upp en fyndvittring. Då gäller det att ta det lugnt och resonera – att använda kallt förnuft mot sina instinkter.
Du kan träna upp motståndskraften hemma: öppna din garderob och kolla. De plagg som du använt minst är förmodligen köpta till oemotståndligt låga priser. Ändå var de en dålig affär. Extraprisvarorna har en tendens att hänga kvar. Kläderna i garderoben och maten runt midjan. Att shoppa är en konst som kräver disciplin.
Extrapriserna kostar kunderna miljarder varje år. Vi låter butikerna bestämma vad vi ska köpa. Och det är sällan nyttiga saker reas.Nej, det är påfallande offta choklad, läsk, feta saker. Ett annat trick är att få kunderna att köpa 3 för 10 när man egentligen bara vill ha en. Det krävs en nästan omänsklig ansträngning att tacka nej till sådana erbjudanden. Det är att begå våld på sin stenåldersnatur. Du kanske inte klarar det varje gång. Men nästa gång du möts av sirensången från snaskhyllan kan du blunda med öronen och inse att du blir manipulerad. Gå sen och ta en liten bit av den choklad du gillar allra bäst. Det är alltid en god affär.
Varför är det lockpriser på onyttiga varor? Gissa vad affärerna tjänar mest på att sälja? Mat med lång hållbarhet, lite svinn och stora påslag. Grönsaksavdelningarna ger inte många kronor i vinst jämfört med avdelningen för chips, läsk och kakor. Ett genomsnittligt svenskt hushåll lägger 1/4 av sina matpengar på sådana lyxprodukter. Det är de kalorierna som gör oss feta. Tänk så gott du kan äta om du istället lägger de pengarna på att uppgradera den riktiga maten.
Bästa sparknepet i kommentarerna nedan (eller på din blogg) vinner titeln Veckans matnörd!
Fru K utnämns till Veckans matnörd efter vetenskapliga och ovetenskapliga råd i skön blandning. Granny smith räddade dagen. Syran fick saliven att rinna till och fuktade mina sargade stämbans. Föreläsningen gick hyfsat.
Tack för all omtanke! Punchen och ciggen var iofs frestande och egentligen mer i linje med min peersonlighet än ett importerat äpple — ska det vara synd, ska det vara synd. Ont ska med ont fördrivas.
För att fira fru K:s triumf bjuds här en potatissallad. Du gillar väl bacon?
Varm potatissallad med bacon, potatis, salladslök, senapsdresssing, rostade pumpafrönReceptmakare: Lisa Förare Winbladh
Portioner: 4
Tid: 15 minuter om potatisen är kokt
Ät som ensamrätt med grönsallad eller med några pocherade ägg. Eller kanske rent av en bit stekt fisk?
Nå, lite kan jag i alla fall kraxa. Men visst är det typiskt att man tappar rösten inför en talspäckad vecka? I eftermiddag ska jag mumla fram trendigheter för Newsdesk. I morgon ska jag tala på utdelningen av Scans pris Guldtackan. På onsdag och torsdag är det fullt program på Gastronord. Ses vi där?
Vad är era bästa knep mot heshet? Dela med er! I potten ligger den åtråvärda titeln Veckans Matnörd (helst ska kuren vara aptitlig också!).
RSS 2.0