Min reaktion exactly, men mamma, det ska nog gå det här med. 

Triggervarning redan nu, problemet som kommer att formuleras här är ett priviligierat i-landsproblem, jag är fullt medveten om det. Men jag lever i ett i-land och dealar stundtals med vad det för med sig. Att skriva om det kanske kan hjälpa nån annan, och i bästa fall mig själv, på vägen.

Jag har varit hos en kinesolog idag, ännu mera triggervarning, även för mig, redan i väntrummet. Jag bläddrar i boken som ägarinnan till stället har skrivit. Hon skriver om sin morgonrutin, hur hon tänder ljus och kokar amarantgröt och duschar med giftfri tvål och har selleristavar i väskan och jag är redo att lägga benen på ryggen d i r e k t. Men när jag nu levt med en mage som varit typ ständigt upprörd i 15 år och provat alltifrån gastroskopi, dieter, medicin, homeopati, ackupunktur och freakin andningsövningar och ändå ser ut att vara i fjärde månaden titt som tätt så provar jag en grej till. Jag har också haft väldigt mycket värk och varit orimligt trött och som sagt, provat det mesta. Jag sitter kvar.

Kinesologen testar hur kroppen svarar på olika ämnen, jag behöver inte gå in på alla obalanser i min lekamen men jag fick med mig en tre-måndaderskur av piller, droppar och pulver, med tillhörande kostråd. Jag ska ta bort alla mejeriprodukter och allt vete i tre månader. Jag ska inte äta så mycket frukt och helst inget raffinerat socker. Verkligen inget unikt för mig, marknaden har aldrig sett bättre ut för de som vill eller måste äta mejeri- och glutenfritt men jag tycker det är en utmaning. Inte så mycket i min hemmamatlagning men på krogen, på café och framför allt mitt äpple som räddar mig i farten när jag ska hämta på dagis. "Ta några mandlar" säger nån då. Mandlar gör ingenting för mig. Och tro mig, jag har varit den där personen som springer runt med kokta ägg och morotsstavar i väskan, suck säger jag bara.

Men nu är det tre månader, nu ska jag göra det här. Jag tänker att det blir ett experiment på så många plan. Hur socialt betingat är det vi stoppar i oss? Hur är det att vara en jobbig jävel med speciella behov? Vad skapar det för känslor hos andra, belyser jag då att de äter "fel"? Hur mycket handlar mina smakpreferenser om kultur och vana, typ varför känns det inte lika kul att äta hummus på morgonen som en ostmacka? Och hur ekonomiskt exkluderande är det här sättet att leva, ekologiska bär och en påse eko-spenat ner i smoothien varje dag, inte helt gratis.

Nånstans känns det lättare om jag får skriva om det och förhoppningsvis dela med mig av några lifehacks för oss jobbiga jävlar. Jag började med att smaka den här glutenfria vegan-moccatårtan från The Unbakery på invigningen av Johan&Nyströms nya butik/café/kaffemekka på Norrlandsgatan.

Inte äckligt, dag 1 - check!